AuAg Critical Insights | Del 3: Geoekonomisk rivalitet på marknaden för sällsynta jordartsmetaller

Hur Kina tog kontrollen över världens sällsynta jordartsmetaller

Redan 1987 konstaterade Kinas dåvarande högste ledaren Deng Xiaoping: “While the Middle East has oil, China has rare earths.” Uttalandet sammanfattade en strategi som då hade pågått i mer än ett decennium. Under 1980- och 1990-talen kombinerade Kina rikliga fyndigheter, låga produktionskostnader och svaga miljökrav för att stegvis konkurrera ut andra producenter och centralisera kontrollen över världsmarknaden för jordartsmetaller.

Under 2000-talet exploderade exporten. Sällsynta jordartsmetaller flödade ut på världsmarknaden till priser som länge låg under produktionskostnaden i väst. Många gruvor i USA, Australien och Europa stängdes, och Kina etablerade en dominerade ställning i produktion och förädling.

Maktbalansen visade sig tydligt 2010, när en kinesisk fiskare greps nära de omtvistade Senkakuöarna. I kölvattnet av krisen stoppades exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan – ett avbrott som visade hur snabbt en politisk konflikt kunde slå mot den globala industrins försörjningskedjor.

Kinas råvaruregim växer fram

Sedan mitten av 2010-talet har denna dominans gradvis förvandlats till ett system av statlig kontroll. Mellan 2015 och 2018 samlades branschen i sex statligt kontrollerade koncerner, med argumentet att bekämpa illegal brytning och stärka miljökraven – men samtidigt skapades förutsättningarna för central styrning.

Under handelskonflikten med USA 2018–2020 ökade tempot. USA:s tullar, sanktioner mot Huawei och de första amerikanska exportkontrollerna på halvledarteknik fick Kina att börja se sällsynta jordartsmetaller som en strategisk tillgång.

År 2021 slog den kinesiska staten samman flera större aktörer och bildade China Rare Earth Group, vilket kraftigt koncentrerade produktionen av medel- och tunga jordartsmetaller till ett statligt kontrollerat bolag. Nya regler för miljötillstånd, exportlicenser och datarapportering följde 2022–2023, och i takt med att rivaliteten med USA tilltog fick den officiella retoriken en allt tydligare säkerhetspolitisk ton.

Grafen nedan visar respektive lands andel av den globala produktionen av Rare Earth Oxides, samt en prognos för de kommande åren baserad på nuvarande och bekräftade framtida projekt, källa IEA.

Från industripolitik till geoekonomi (2024–2025)

År 2024 inledde Kina en ny fas där industripolitiken kring sällsynta jordartsmetaller fick en tydligt geoekonomisk karaktär. Med Regulations on the Management of Rare Earths (Order No. 785) etablerades för första gången ett samlat, säkerhetsklassat regelverk som placerade hela sektorn, från gruvdrift till export, under statlig kontroll. Bestämmelserna gjorde sällsynta jordartsmetaller till statlig egendom, införde produktionskvoter och krav på spårbarhet, samt skapade ett nationellt reservsystem för att stärka Kinas motståndskraft.

Under 2025 skärptes kontrollen ytterligare. Den 4 april trädde Announcement No. 18 i kraft, vilket införde exportlicenskrav på sju medel- och tunga sällsynta jordartsmetaller. Exportörer måste nu ansöka om särskild licens hos MOFCOM, redovisa mottagare och slutanvändning, och tullen fick rätt att kvarhålla varor under prövning. Officiellt motiverades åtgärden av miljöhänsyn, men tajmningen sammanföll med västvärldens teknikrestriktioner mot Kina och tolkas brett som ett svar på dessa.

Under sommaren fastställde Peking dessutom nya produktionskvoter utan att offentliggöra volymerna, samtidigt som regleringen av kedjan började omfatta även importerade råmaterial i nästa led. Eftersom en stor del av västvärldens malm, särskilt från USA och Australien, fortfarande skickas till Kina för raffinering, innebär detta i praktiken att länderna inte längre fritt kan använda sitt eget material i försvars- eller högteknologisk produktion.

Den 9 oktober togs nästa steg. Genom Ministry of Commerce Notice No. 61 utvidgades exportkontrollerna till ytterligare fem sällsynta jordartsmetaller och avancerade material inom magnet- och halvledarteknik. Företag som använder kinesiska råvaror eller teknik måste nu själva visa efterlevnad för att behålla tillgången – ett system som i praktiken gör kontrollen extraterritoriell.

Kombinationen av dessa tre beslut utgör ett sammanhängande system som ger Kina inflytande över hela kedjan för sällsynta jordartsmetaller. Eftersom västländer fortfarande saknar industriell kapacitet för separering, metallisering och magnettillverkning kan Peking i praktiken styra tillgången även till material som bryts utanför landet men processeras inom det. På drygt ett år har Kinas politik kring jordartsmetaller därmed utvecklats från nationell reglering till ett geoekonomiskt verktyg med global räckvidd där de har möjligheten att genom administrativa beslut påverka pris, flöde och tillgänglighet på metaller som är avgörande för västerländsk industri och försvar.

Grafen nedan visar respektive lands andel av den globala processeringen/separeringen av Rare Earth Oxides, samt en prognos för de kommande åren baserad på nuvarande och bekräftade framtida projekt, källa IEA.

Västs industripolitiska uppvaknande

USA och EU försöker nu minska sitt beroende genom satsningar som Inflation Reduction Act (IRA) och Critical Raw Materials Act (CRMA) (se artikel 2). Men dessa initiativ kom sent, efter att Kina under decennier konsoliderat kontrollen över hela REE-värdekedjan. Försprånget är nu så stort att västvärlden står inför en uppgift av industrihistorisk omfattning.

Kinas dominans vilar inte längre bara på tillgång till fyndigheter, utan på en institutionaliserad industristruktur med stark statlig koordinering, teknologiskt försprång och vertikal integration mellan gruvor, förädlingsanläggningar och tillverkning. För väst innebär det att vägen mot självförsörjning kräver statlig kraft, subventioner och uthållighet.

Samtidigt driver just denna obalans fram en ny våg av industripolitisk mobilisering i väst. EU, USA och Australien investerar nu i nya gruvor, separationsanläggningar och förädlingskapacitet för att återta kontrollen över strategiska led i kedjan. För investerare innebär det ett snabbt växande intresse för bolag som stärker dessa länkar i den västerländska värdekedjan, ett område där politik, teknik och marknad nu sammanfaller.

Vad betyder detta för investerare?

Kinas grepp om hela kedjan för sällsynta jordartsmetaller visar att industriell makt bygger lika mycket på vad som finns i marken som på vem som kontrollerar hur resurserna förädlas och når marknaden.

Globala marknader som länge framför allt drevs av ekonomiska faktorer påverkas nu allt tydligare av politik genom regleringar, exportlicenser och statliga beslut som snabbt kan förändra både utbud och efterfrågan. I denna miljö gynnas aktörer som förstår geoekonomisk risk, hur politiska beslut, handelspolitiska spänningar och statliga interventioner formar industrins framtida villkor.

AuAg Essential Metals investerar i bolag verksamma inom utvinning av industri- och teknologimetaller (exempelvis sällsynta jordartsmetaller, uran, koppar och litium), vilket ger fonden exponering mot den strukturförändring som nu pågår. När västvärlden försöker minska sitt beroende av Kina och bygga upp egna värdekedjor för strategiska metaller, positionerar sig fonden där de nya flödena, teknologierna och investeringarna kommer att koncentreras.

Den pågående omställningen markerar början på en ny industriell cykel – där metall- och tillverkningssektorn blir central för ekonomisk tillväxt och teknologisk innovation. För investerare öppnar det möjligheter att delta i återuppbyggnaden av västvärldens industriella bas.

Av AuAg Fonder

Referenser 
 
European Commission. (2023). Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council establishing a framework for ensuring a secure and sustainable supply of critical raw materials [COM(2023) 160 final]. Retrieved from: European Commission

European Commission. (n.d.). Critical raw materials act. Retrieved June 2025, from: Single Market Economy

European Council. (2024). *The European Union’s Strategic Agenda 2024–2029: *Consilium

Hool, A., Helbig, C., & Wierink, G. (2024). Challenges and opportunities of the European Critical Raw Materials Act. Mineral Economics, 37(3), 661–668. DOI

Reuters. (2025, June 4). Some European auto supplier plants shut down after China’s rare earth curbs. Reuters.

Reuters. (2025, July 2). EU presses China on rare earths and Ukraine war ahead of summit. Reuters.

Transport & Environment. (2023). EU strategic partnerships: How to shape secure, diverse and sustainable trade in critical minerals. [Briefing].

International Energy Agency (IEA). (2025). Critical Minerals Data Explorer: International Energy Agency (IEA)