Publikation

AuAg Critical Insights | Del 2: CRMA & råvaror i ny geoekonomisk ordning

I en tid präglad av geoekonomisk säkerhetspolitisering, fragmentering och ekonomisk maktutövning har tillgången till kritiska råmaterial blivit en fråga av växande strategisk betydelse.

EU är idag starkt beroende av import från länder utanför unionen. Under 2024 levererade exempelvis Turkiet 98 procent av EU:s bor (Boron), medan Kina stod för hela 100 procent av unionens tillgång på tunga sällsynta jordartsmetaller, såsom europium, terbium och yttrium.

Det är i detta sammanhang som EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA) trädde i kraft under 2024. Syftet är att trygga tillgången till kritiska och strategiska råmaterial för EU:s gröna, digitala och säkerhetsrelaterade behov – genom ökad självförsörjning, diversifierade importflöden och stärkt resiliens.

CRMA i en global geoekonomisk kontext

Critical Raw Materials Act (CRMA) CRMA är inte ett isolerat initiativ. Det är en del av en bredare global trend där den tidigare globaliserade råvaruhandeln nu ersätts av mer regionala och politiskt styrda system, där kontroll över försörjningskedjor blivit ett strategiskt mål. Ledande ekonomier som USA, Japan, Kanada, Sydkorea och Australien driver i dag aktiva råvarustrategier där råvaruförsörjning i ökande grad kopplas till nationell industripolitik, säkerhet och strategisk autonomi.

CRMA blir därmed EU:s svar på en ny en verklighet där tillgången till strategiska insatsvaror inte längre kan tas för given, utan är föremål för global konkurrens, maktspel och medveten ekonomisk styrning**.** Exempelvis har EU under det senaste året blivit allt mer medvetet om de strategiska riskerna kopplade till beroendet av kinesiska leverantörer av sällsynta jordartsmetaller - som används i elbilbatterier, vindkraftverk, elektronik och försvarsindustrin.

I april 2025 införde Kina nya regler som kraftigt begränsade exporten av minst sju olika sällsynta jordartsmetaller och magnetkomponenter. Som följd minskade värdet av dessa exportvaror med cirka 75 %, vilket betydde att mycket mindre av dessa viktiga råmaterial kunde exporteras från Kina till andra länder. Detta skapade driftstörningar, särskilt för EU:s fordons‑ och elektronikindustri.

Inför det kommande EU–Kina-toppmötet i slutet av juli har EU-kommissionen aktivt efterfrågat en rättvis och transparent hantering av Kinas exportlicenser för att säkerställa stabila leveranskedjor.

En ny syn på ekonomi och säkerhet

CRMA är inte bara ett konkret lagstiftningsverktyg, utan också en tydlig spegling av ett bredare systemskifte i hur EU ser på ekonomi, politik och säkerhet. Den nya råvarulogiken, som CRMA representerar, återspeglas tydligt i EU:s Strategiska agenda för 2024–2029, där begrepp som motståndskraft, kritiska beroenden, hyperkonkurrens, sårbarhet och systemisk risk fått en central plats.

Därmed har begrepp som tidigare hörde hemma i försvars- och krispolitik blivit en central del av EU:s industripolitiska språkbruk. I detta ligger ett tydligt budskap till medborgare och investerare: att världen har förändrats, att gamla regler inte längre gäller fullt ut och att strategisk kontroll över råvaror, teknik och produktion blivit en nödvändighet snarare än ett val.

Vad innebär CRMA i praktiken?

För att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial som är nödvändiga för den gröna, digitala och säkerhetspolitiska omställningen har unionen beslutat om bindande riktmärken för hur stor andel av EU:s behov, som till 2030, ska täckas av resurser som utvinns, bearbetas och återvinns inom unionen:

  • Minst 10 % av EU:s årliga behov av strategiska råmaterial ska täckas genom inhemsk utvinning.
  • Minst 40 % ska processas inom EU.
  • Minst 25 % ska komma från återvunna material.
  • Högst 65 % av ett visst strategiskt råmaterial får komma från ett enskilt tredjeland.

Dessutom stärker EU sin övervakning av försörjningsrisker. Bland annat införs regelbundna stresstester av strategiska leveranskedjor för att tidigt identifiera sårbarheter. Samtidigt åläggs varje medlemsland att ta fram nationella prospekteringsplaner för att kartlägga möjliga fyndigheter inom det egna territoriet och därmed bidra till unionens självförsörjning.

Strategiska projekt och partnerskap som verktyg

För att snabbt bygga upp ny kapacitet och nå målen till 2030 prioriterar CRMA så kallade strategiska projekt som utses av kommissionen. Dessa initiativ som rör utvinning**,** förädling, återvinning och substitution av kritiska råmaterial anses vara övergripande allmänintresse, vilket innebär att de i vissa fall kan prioriteras framför andra samhällsintressen. Därför får de snabbare tillståndsprocesser och särskild prioritet i den offentliga handläggningen. Till exempel får tillstånd för utvinningsprojekt ta högst 27 månader, medan tillstånd för förädlings- och återvinningsprojekt får ta högst 15 månader. Flera strategiska projekt har redan godkänts. Den 25 mars 2025 godkändes 47 strategiska projekt inom EU, och den 4 juni 2025 godkändes ytterligare 13 projekt utanför EU, totalt 60 strategiska projekt.

CRMA betonar också vikten av strategiska partnerskap med tredjeländer. Dessa partnerskap är ett centralt verktyg i CRMA för att säkra EU:s tillgång till kritiska råmaterial och minska beroendet av enskilda leverantörer. Genom partnerskap med länder som Kanada, Ukraina, Namibia, Kazakhstan, Argentina, Chile, Zambia och Demokratiska republiken Kongo bygger EU långsiktiga samarbeten som inte bara handlar om handel, utan också om gemensamma investeringar, tekniköverföring och lokal värdeskapande i partnerländerna. Syftet är att skapa redundans i leveranskedjorna och främja långsiktig hållbar och socialt ansvarsfull råvaruförsörjning.

Vilka råvaror är kritiska enligt CRMA?

Vilka material som bedöms vara kritiska är inte statiskt. EU:s klassificering ses regelbundet över och justeras i takt med teknologisk utveckling, förändrade handelsmönster och nya geopolitiska realiteter. Material som är centrala idag kan minska i betydelse imorgon, samtidigt som nya material snabbt kan bli avgörande i takt med att teknologi och den globala maktbalansen förändras.

I dagsläget omfattar EU:s lista 34 kritiska råmaterial. Dessa material bedöms ha hög ekonomisk betydelse för EU:s industri och samhällsutveckling, samtidigt som deras tillgång är förknippad med en påtaglig försörjningsrisk. Kort sagt – en brist på dessa material kan få betydande konsekvenser för viktiga delar av europeisk produktion och tillväxt.

Inom denna grupp har EU särskilt lyft fram 16 strategiska råmaterial. Dessa är inte bara viktiga – de är absolut essentiella för EU:s gröna omställning, digitala transformation, säkerhetspolitiska utveckling och i förlängningen Europas framtida välstånd. Efterfrågan på dessa material förväntas öka kraftigt under de kommande åren. Samtidigt är utvinningen av flera av dessa material geografiskt koncentrerad, vilket gör EU:s försörjning sårbar för handelspolitiska begränsningar, geopolitiska spänningar och andra störningar i de globala leveranskedjorna. Därmed är det dessa material som EU:s industripolitiska och geoekonomiska strategi i allt högre grad fokuserar på, inte minst eftersom de kan komma att användas som ekonomiska maktmedel i en mer fragmenterad och konkurrensutsatt global värld.

CRMA:s investeringslogik: nya spelregler för råvarumarknaden

“CRMA innebär ett strukturellt skifte i råvarumarknaden, där politiska och strategiska faktorer får en allt större betydelse.”

Vi ser ett växande globalt fokus på mineraler och metaller, där dessa råmaterial i ökande grad kopplas till industripolitik, nationell säkerhet och strategisk autonomi. Den gröna omställningen driver samtidigt en strukturell efterfrågan på flera av dessa metaller, medan en fragmenterad geopolitisk värld ökar risken för regionala begränsningar, handelsbarriärer och säkerhetspolitisering av råvaruförsörjningen.

Ett ökat fokus på inhemsk produktion kan också leda till högre kostnader, vilket i sin tur kan pressa upp priserna på vissa metaller. Särskilt de strategiska materialen är exponerade för att användas som politiska verktyg – vilket ökar risken för plötsliga utbudsbegränsningar och snabba prischocker.

Tillsammans skapar dessa faktorer en ny strukturellt investeringsmiljö i metaller och mineraler som är avgörande för framtidens energisystem, teknologier och samhällsutveckling.

Vi på AuAg följer den globala råvaruutvecklingen löpande och beaktar att bedömningen av vad som är kritiskt och strategiskt förändras över tid. Vi utvärderar kontinuerligt vilka metaller som är centrala i det aktuella geopolitiska och teknologiska landskapet och erbjuder en fokuserad exponering mot denna växande och långsiktigt strategiska marknad.

Genom en aktiv och global investeringsstrategi anpassar AuAg portföljen för att fånga möjligheter i kritiska material – även bortom dagens definitioner i CRMA. I en snabbt föränderlig geoekonomisk verklighet blir förmågan att förstå och navigera råvarumarknadens skiften en avgörande konkurrensfördel.

AuAg Essential Metals följer, analyserar och investerar aktivt i den nya råvarulogiken – där flexibilitet och förståelse för den globala ordningens förändring är nyckeln till långsiktig framgång.

Av AuAg Fonder

Referenser 
 
Europeiska kommissionen. (2023). Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council establishing a framework for ensuring a secure and sustainable supply of critical raw materials [COM(2023) 160 final]. Retrieved from: Europeiska kommissionen

European Commission. (n.d.). Critical raw materials act. Retrieved June 2025, from: Single market Economy

European Council. (2024). *The European Union’s Strategic Agenda 2024–2029: *Consilium

Hool, A., Helbig, C., & Wierink, G. (2024). Challenges and opportunities of the European Critical Raw Materials Act. Mineral Economics, 37(3), 661–668: DOI

Reuters. (2025, June 4). Some European auto supplier plants shut down after China’s rare earth curbs. Reuters.

Reuters. (2025, July 2). EU presses China on rare earths and Ukraine war ahead of summit. Reuters.

Transport & Environment. (2023). EU strategic partnerships: How to shape secure, diverse and sustainable trade in critical minerals. [Briefing].