Investera i kärnkraftsaktier: så fungerar exponering mot kärnkraft och uran

Nyckelinsikter

• Kärnkraftens återkomst drivs av elektrifieringen och ökande energibehov.
• Uranmarknaden påverkas av geopolitik, med en växande efterfrågan men begränsad uranproduktion.
• En uranfond som äger fysiskt uran är inte tillåten enligt svensk lag.
• Exponering mot uran sker därför indirekt via bolag i kärnbränslecykeln.
• Investering i uran sker i praktiken via investeringar i kärnkraft via aktier, vilket inkluderar producenter, förädlingsled och kärnkraftsteknik.
• Att investera i kärnkraftsaktier genom en tematisk fond kan ge en bred och diversifierad exponering.

Kärnkraften befinner sig i en global förändringsfas. Elektrifiering, digitalisering och skärpta klimatmål gör att många länder ser över sin framtida energimix. I dag finns över 440 reaktorer i drift och mer än 170 nya projekt är planerade runt om i världen.

Samtidigt utvecklas tekniken snabbt. Små modulära reaktorer (SMR) gör det möjligt att bygga mindre och mer flexibla anläggningar som kan placeras i miljöer där traditionella reaktorer inte är möjliga. Den tekniska utvecklingen breddar kärnkraftens användningsområden och stärker dess roll i energisystem som vill minska utsläpp och förbättra sin elförsörjning.

På utbudssidan har utvecklingen varit begränsad under lång tid. Låga priser ledde till stängda gruvor och få nya projekt. Dessutom tar det ofta mer än tio år att öppna eller återstarta en gruva. Samtidigt förändras geopolitiken, där USA och Europa försöker minska sitt beroende av rysk anrikning och konvertering – kapaciteter som länge varit koncentrerade till ett fåtal aktörer. Tillsammans kan allt detta bidra till en minskad tillgång på uran.

I denna omvärldsbild har även Sverige börjat se över sitt regelverk kring uranbrytning. Bakgrunden är att ett mer osäkert globalt utbud gör frågan om långsiktig tillgång på kärnbränsle mer aktuell. Eventuella framtida projekt ligger långt fram i tiden och kräver omfattande miljöprövning. Men översynen av regelverket speglar att kärnkraftens roll i energisystemet förändras, och att säker tillgång till råvaror blir en allt viktigare del av den utvecklingen. Detta är också en av flera faktorer som påverkar hur vissa ser på möjligheten att investera i kärnkraft via aktier.

Uranmarknaden innebär flera typer av risker som påverkar bolag i kärnbränslecykeln och därmed även investerare som söker exponering via en uranfond.

Som till exempel:

• Politiska beslut och energipolitik. Ändrade säkerhetskrav, tillstånd eller energistrategier kan påverka uranrelaterade bolag. Något som är viktigt att överväga när man investerar i kärnkraftsaktier.
• Uranprisets volatilitet. Eftersom spotmarknaden är liten kan även mindre förändringar i utbud eller efterfrågan leda till stora prisrörelser.
• Operativ hävstång i gruvbolag. Uranproducenter har höga fasta kostnader, vilket gör att prisförändringar i energi och andra insatsvaror får en förstärkt effekt på resultatet. Vilket också påverkar nya investeringar i uranfyndigheter.
• Geopolitiska flöden och handelshinder. Viktiga steg i kärnbränslecykeln (som konvertering och anrikning) är samlade hos ett fåtal länder. Det gör marknaden sårbar för sanktioner, exportrestriktioner och diplomatiska konflikter.

En svensk fond av “vanlig” typ (UCITS) kan i praktiken inte köpa och förvara uran som råvara. Fondreglerna är utformade för aktier och andra värdepapper, samtidigt som uran är en hårt reglerad råvara som kräver särskilda tillstånd och speciallösningar för lagring.

Även om man skulle försöka skapa en sådan fond blir det svårt att göra det på ett enkelt och säkert sätt. Därför innebär konceptet “uranfond” oftast en fond som äger aktier i bolag som bedriver verksamhet inom uranbrytning och kärnkraft – snarare än en fond som äger uran direkt. Däremot finns det lösningar utanför EU som kan ge exponering mot fysiskt uran.

Exponeringen mot kärnkraftssektorn uppstår genom bolag som är verksamma i olika delar av kärnbränslecykeln och som tillsammans driver industrin bakom utvinning, förädling och användning av uran.

Det vill säga:

• Urangruvbolag
• Prospekteringsbolag
• Konverterings- och anrikningsbolag
• Teknik- och servicebolag inom kärnkraftsindustrin

Internationellt används vanligen samma modell. Man investerar i kärnkraftaktier, nämligen bolagen som är en del av kränkraftscykeln, och inte råvaran i sig. Exponeringen mot uranpriset kommer alltså från företagens intjäning och utveckling.

Investeringar i uran- och kärnkraftsrelaterade aktier sker ofta via tematiska aktiefonder eller ETF:er eftersom en svensk UCITS-fond normalt inte kan vara en ‘ren’ uranfond som äger uran direkt. Dessa fonder samlar bolag som påverkas av kärnkraftsindustrin, exempelvis producenter, leverantörer och aktörer inom teknik.

Denna typ av fond kan innebära en bredare exponering jämfört med investering i enskilda bolag, eftersom värdet fördelas över flera aktörer. För investerare som söker efter en uranfond avser begreppet i praktiken fonder där exponeringen skapas via bolag som verkar inom kärnbränslecykeln.

Det viktigaste att ta med sig:

Det finns ingen fond i Sverige som får äga uran direkt, eller någon fond som enbart är exponerad mot uranbolag. Därför existerar ingen faktisk uranfond. När man söker efter en sådan lösning syftar man i praktiken på en råvaruinriktad eller tematiskt fokuserad aktiefond som ger indirekt exponering mot uran genom bolag som producerar, förädlar eller på annat sätt möjliggör kärnbränslecykeln.

På den svenska marknaden finns aktiefonder såsom AuAg Essential Metals och AuAg Precious Core, vilka på olika sätt ger exponering mot de metaller och bolag som är centrala för energiomställningen och därmed även kärnbränslecykeln.

AuAg Essential Metals är en sektorfond som investerar brett i bolag verksamma inom utvinning och förädling av så kallade essentiella metaller (däribland koppar, litium, nickel och uran) vilka är avgörande för elektrifiering, energisystem och modern teknologi.  Exponeringen mot uran sker indirekt via bolag inom gruv- och materialsektorn, snarare än genom direkt ägande av råvaran.

AuAg Precious Core är i stället en multi-asset-fond som kombinerar investeringar i bolag kopplade till elektrifiering och energisystem (inklusive kärnkraft) med en större allokering mot ädelmetaller, främst guld, som portföljskydd. Genom sitt fokus på energiproduktion, energilagring och utvinning av kritiska metaller kan fonden också ha indirekt exponering mot bolag som verkar inom kärnbränslecykeln.

Som alltid gäller att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida resultat. Exponering mot uran är cyklisk och påverkas av faktorer som kan vara svåra att förutse. Diversifiering är därför en viktig del av riskhanteringen.