Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet.

Läs mer här.
Video

AuAg Live | #5 Live med Eric Strand & Christopher Svensson

AuAg Live #5 – recorded in March 2025, and the first AuAg Live with an English segment. Eric Strand, Lead Fund Manager & Founder, and Christopher Svensson, CEO, take viewers' questions live: what Trump's tariffs mean for metals and miners, the talk of auditing and revaluing the gold in Fort Knox, why metals moving from London to the US are exposing shortages, and more.

Riskinformation

Detta material utgör marknadsföring. Informationen utgör inte investeringsrådgivning eller en personlig rekommendation. Investeringsbeslut bör fattas utifrån fondens informationsbroschyr och faktablad samt egna överväganden. Investeringar innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Innan investeringsbeslut fattas bör du ta del av fondens informationsbroschyr och faktablad.

AuAg Live #5 transkript

Inledning och riskinformation

00:01:04   Christopher Svensson: All right, då är vi live, verkar det som. Dags för den femte AuAg Live i ordningen. Här sitter jag, Christopher, och Eric Strand, som många av er har sett. I dag tänkte vi snacka om det vi vanligtvis snackar om: guld och silver, gruvbolag, metaller, geopolitik, makro — you name it. Så ställ era frågor i chatten. Nu ser ni nog en disclaimer.

00:01:29   Christopher Svensson: I dag streamar vi på både LinkedIn, X, Instagram och YouTube, så passa på att ställa era frågor i chatten där. En nyhet för den här gången är att vi kör på engelska från och med klockan åtta. Det ska bli kul — då switchar vi verkligen. Spännande. Så häng gärna kvar och ta del av det också, helt enkelt.

00:02:01   Christopher Svensson: Ja, då drar vi väl igång, tänker jag. Det har bara kommit in lite frågor än. De första frågorna är faktiskt från vårt community, vår klubb, som ni kan hitta via hemsidan. Det är gratis att gå med. Det är på Discord, med massa diskussioner om silver- och guldpriser. Det händer grejer varje dag där, så om man vill vara en av topp 400 — ja, precis.

00:02:20   Eric Strand: Cool.

00:02:27   Christopher Svensson: Är du redo, Eric? Jag hoppas att det är några svåra frågor.

Q1 — Hur mycket pengar tjänar gruvbolagen egentligen?

00:02:33   Christopher Svensson: All right. Den första frågan vi drar igång med gäller gruvaktier. Den är från Tigerhajen, och han har skrivit så här: "Gruvaktier verkar fortfarande billiga, men hur mycket pengar tjänar de faktiskt på de här nivåerna?"

00:02:52   Eric Strand: Tittar vi på kassaflödet i bolagen ser det otroligt starkt ut, och det blir starkare och starkare med de höga råvarupriserna. Eller höga och höga — de är mycket högre än de var förut, för både guld och silver, och koppar också för den delen. Och nu har energipriserna stabiliserats, eller snarare minskat. Så det ser väldigt bra ut. Och precis som Tigerhajen är inne på, är bolagen väldigt billiga.

00:03:16   Eric Strand: Och det positiva i den situation vi är i är att inte så många har upptäckt det, och pengarna har inte riktigt gått in i den här sektorn. När de pengarna kommer, kommer de trycka upp priserna på aktierna. Och då är det bra att vara där innan.

00:03:38   Christopher Svensson: Det är positivt. Och om man går lite mer på bredden: det har hänt väldigt mycket i världen på sistone. Metallpriserna har haft en riktig rivstart på det nya året, och fonderna har också gått bra. Mycket flöden. Och en väldigt stor nyhet som många pratar om nu är det som händer i USA — och i hela världen. Det kommer mycket frågor om det, så jag tänker att vi kanske hoppar in på det direkt.

Q2 — Trumps tullar: hur påverkas metallerna och gruvbolagen?

00:04:08   Christopher Svensson: Trump — det har hänt väldigt mycket, och han pratar väldigt mycket. Nästa fråga var också från Tigerhajen, och den gäller tullarna: hur kommer de påverka USA, andra länder, och framför allt gruvbolagen och metallerna som vi investerar i?

00:04:31   Eric Strand: Det man kan säga, när det blir tullar som påverkar metallpriserna, är att det kommer finnas två olika sorters priser: ett världspris och ett USA-pris. Och det är den stora anledningen till att vi har sett mycket metaller röra sig mot USA innan tullarna. Stora traders kunde köpa dem utan tullar och sen sälja dem i USA med tullar, och på så sätt tjäna en del av mellanskillnaden. Så det är möjligt. Men det kommer inte påverka efterfrågan. USA behöver lika mycket metaller, så de måste ha dem, kosta vad det kostar vill. Så jag ser inte att det påverkar bolagen eller metallpriserna på något sätt.

00:05:14   Christopher Svensson: Vi har fått lite kommentarer här; det verkar som att vi hade lite problem med ljudet. Det svajar. Vi jobbar på en lösning med Linus, som sitter här i bakgrunden, on it. Jag är inte säker på om det bara är på YouTube, eller även på andra plattformar. Men jag hoppas att vi hittar en lösning.

00:05:41   Eric Strand: Ja, för setupen är precis som förra gången.

00:05:41   Christopher Svensson: Vi kan testa att prata lite närmare micken, säger Linus här. Ni får gärna fortsätta skriva — vi kryper ihop här. Skriv om det inte är bra, och gärna om det är bra också. Ge oss lite feedback i chatten.

00:05:58   Eric Strand: Det ska vara samma som senast. Vi har bara försökt få en ännu bättre bild än senast, förhoppningsvis. Men vi får se. Det är alltid något med tekniken.

00:06:07   Christopher Svensson: Nu skriver någon att det är bra. Cecilia skriver att det är bra. A. Lindgren skriver att bilden fryser. Okej. Det vi kan kolla är om det är likadant på alla plattformar vi streamar på. Linus kan kanske ge en indikation. Det sägs att det är bra på YouTube. Så om ni är på en annan plattform, kan ni gå in på YouTube. Jag tänker att vi fortsätter, så får ni gärna ge oss uppdateringar längs vägen.

00:06:43   Eric Strand: Det kan vara så att vi filmar i 4K, och att det är för mycket för plattformen. Vi kör för bra kvalitet.

00:06:52   Christopher Svensson: Ja, det kan vara så. Vi ber om ursäkt för det här, men nu får vi indikationer på att det är bättre. Tack, Anders och Thomas.

00:07:01   Christopher Svensson: All right, ska vi hoppa tillbaka in? Jag tänker att vi går tillbaka till Trump och kanske kör om den frågan, om ni hade dålig kvalitet. Bra att sitta nära micken — okej, då sitter vi nära micken.

00:07:15   Eric Strand: All right. Den här oron som Trump skapar med tullar fram och tillbaka — och att han ska erövra nya länder, om det är Grönland eller Mexiko eller Kanada, eller delar av Ukraina — det är klart att det skapar en viss oro, och det hjälper väl särskilt guldpriset. Sen brukar vi säga att oro inte är det som driver guldpriset. Tittar man däremot på tullarna, ser vi som sagt inte att det ska påverka. Behovet i USA är lika stort. Det kommer kanske bli dyrare för dem att handla metallerna, men de behöver dem, så då får de betala. Det är väl bara en nackdel för amerikanska bolag som behöver de industriella metallerna.

00:07:53   Christopher Svensson: Ja. Och nu har vi sett andra länder, som Kanada, Kina och Mexiko, komma med mottullar, och då kommer Trump med mot-mottullar.

00:08:03   Eric Strand: Precis. Frågan är om det har ett slut, eller om det bara är en början. Och vi ser även att vissa länder, som Kina, kanske tänker att man devalverar istället. Det är också ett sätt att möta tullarna. Men det är klart: alla vill leva på andras pengar, men i slutändan går det inte. Vi lever i en värld där man inte bara kan skicka vidare problemet till någon annan. Även om Trump gärna ser att Amerika ska tjäna mer pengar, blir det att någon annan förlorar. Så vi får se hur länge det här håller. Men det skapar en väldigt stor osäkerhet.

00:08:35   Eric Strand: Kina skrev senast att de är beredda på handelskrig, valutakrig och andra krig — de kommer kämpa på. Än så länge har många lagt sig. USA sa 100 % tullar på dem som inte handlar via dollarn, och då tror jag väl — om man ska säga — att Saudiarabien lade sig lite och blev försiktiga; de vill inte bli straffade. Så några svaga länder kommer säkert lägga sig, och några starka länder kommer inte acceptera det.

00:09:04   Eric Strand: Och även om USA vinner lite med sin tuffa retorik och sina tuffa modeller, förlorar de i förtroende — som när man konfiskerade ryska tillgångar. Principiellt kan man tycka att det är rätt eller fel; det spelar ingen roll. Men bara fenomenet gör att man undrar: vem vill ha sina pengar eller guldreserver i ett land som plötsligt kan konfiskera dem av någon anledning? Så det skapar en ny världsordning.

00:09:30   Christopher Svensson: Ja. Och mycket av det de gör — det kunde vi se bara nu i dagarna — är att det ska tryckas mer pengar och tas lån för att uppgradera krigsmaskineriet.

00:09:47   Eric Strand: Ja, vi ser precis det. Europa ska nu höja anslagen till militären. Det är återigen något man kan ha åsikter om — jag undrar lite vad Europa ska försvara sig mot. Det finns alltid många som tjänar pengar på att det satsas mer på militärutgifter. Men det är extrema pengar man ska finansiera, och man gör det så enkelt för sig att man bara lånar upp pengarna. Och någonstans ska de tryckas, för att kunna lånas ut. Så det känns inte helt seriöst. Och Kina ska stimulera mer. USA ser också ut att gå mot en recession, och kanske måste få Fed att börja sänka räntorna snabbare. Så det ser ut som att det kommer mer pengar in i systemet.

00:10:26   Christopher Svensson: Ja. Det är en nackdel för folket, men det behöver inte vara en nackdel för oss som investerar i guld och silver — snarare tvärtom.

00:10:34   Eric Strand: Ja, verkligen.

Q3 — Guldet i Fort Knox, och en omvärdering av guldet

00:10:34   Christopher Svensson: För att fortsätta lite på Trumpspåret: det har också pratats mycket om guldet i Fort Knox. Det är ytterligare en fråga från Tigerhajen — och ett rykte om att man ska omvärdera guldet. Vad tror du — hur kan det påverka guldmarknaden, när och om de väl får tillgång till att undersöka det?

00:10:56   Eric Strand: Man kan säga att det är två ganska skilda frågor i en. Den ena är att ett land vill backa sin valuta med så mycket guld som möjligt. Eftersom USA har tryckt upp så mycket dollar, skulle deras valuta vara backad med mer guld vid ett mycket högre guldpris. Så det skulle vara en modell för att säkra upp den amerikanska ekonomin: att vi hade ett guldpris på 10 000 eller 20 000, istället för knappt 3 000. Det är en väg, så det är ett intressant spår.

00:11:34   Eric Strand: Det andra är Fort Knox och guldet där. Man har inte gjort någon riktig kontroll av om guldet finns där, utan man har redovisat samma siffror hela tiden. Och det är en intressant fråga — frågan är om vi får höra sanningen. Kina har varit lite tvärtom: de har kanske redovisat mindre än vad de har, för att de inte vill visa sina kort. De är lite smartare när det gäller att spela världspolitikens spel. Problemet med USA är väl: har man kvar det man säger att man har, eller har man slarvat bort det, sålt det, lånat ut det eller gjort något annat? Så det blir jättespännande om man får göra en bra kontroll av det där. Det borde kanske göras årligen. Så det är spännande.

Q4 — Hur påverkas ett renodlat silverbolag som Aya av tullarna?

00:12:25   Christopher Svensson: All right. Vi fortsätter lite på Trumpspåret. Jag fick en specifik fråga gällande gruvbolagen och Trump, framför allt silvergruvbolagen, som Aya Gold & Silver: hur tror ni att Trumps tullar kan påverka silvermarknaden, eller ett renodlat silverbolag som Aya? Det är AOF0937 som har frågat.

00:12:47   Eric Strand: Jag tror inte att Aya påverkas överhuvudtaget av den frågan, med tanke på att USA behöver silvret. Silverpriset i världen kommer inte påverkas. Silverpriset i USA kan bli högre, men det ändrar ingenting för Aya. De får inte mer pengar; mellanskillnaden ska ju gå till USA.

00:13:08   Eric Strand: Däremot skulle man kunna se en liten vinnare i amerikanska bolag som producerar silver. De skulle plötsligt kunna få mer betalt än världsmarknadspriset, eftersom de inte exporterar till USA — de är redan i USA. Till exempel silver som Hecla utvinner i USA. Och får de mer betalt för det, för att det amerikanska silverpriset blir högre än världsmarknadspriset… Så jag tror inte att det påverkar Aya negativt, men det skulle teoretiskt kunna påverka bolag som har sin produktion inom USA positivt.

00:13:54   Christopher Svensson: Kanon. Jag fick ett meddelande om att vi har lite mer teknikstrul: Instagramflödet verkar ha dött. Så om ni vet att någon sitter på Instagram, får de byta till någon av de andra plattformarna — YouTube, X eller LinkedIn.

Q5 — Finns det ingen silverbrist, eftersom industrin köper direkt från gruvbolagen?

00:14:17   Christopher Svensson: Vi fortsätter. Jag har fått lite frågor i YouTube-chatten också. Oscar har frågat så här: "Michelle Ruffle från Nord Gold säger att det inte finns någon silverbrist. Industrin köper inte via Comex, utan direkt från gruvbolagen, och där finns det gott om silver. Vad är era kommentarer på det?"

00:14:37   Eric Strand: Att de inte köper från Comex — där har han rätt. Men det är ont om silver. Det finns inga riktiga reserver. Man pratar om reserver, men det är inte reserver som är direkt till salu — alltså inget lager som någon sitter på och som bara finns. Det lagret är förbrukat i dag, och underskottet har lett till att vi närmar oss den fysiska bristen.

00:15:03   Eric Strand: Sen finns det alltid bolag som kan öka utvinningen av silver när vi kommer dit. Men återigen: det är ganska få bolag som är fokuserade silvergruvbolag. Många utvinner silver som en biprodukt, och de kommer inte öka produktionen av alla sina metaller bara för att möta en silverbrist. Så vi tror, och ser, att de bolag som verkligen fokuserar på silver kan bli stora vinnare i en fysisk brist på silver.

00:15:33   Eric Strand: Och det man ser mest, när det närmar sig en fysisk brist, är omsättningen — och där kommer Comex in, på ett sätt: hur stor turnover det är på Comex. Det är oftast en signal om att det är ont om silver. Och det som är intressant nu, med den här rörelsen av metaller från Europa till USA, är att bristerna börjar belysas. De blir tydligare när plötsligt mycket av silvret flyttar från den ena platsen till den andra, och det kan vara svårt att få tag i. Men när vi får en riktig brist — en industriell brist — och man inte kan bygga en enda bil utan silver, då sticker priset. Men när det kommer vet vi inte. Det finns såklart alltid de som vill, men det är svårt att utvinna mer väldigt snabbt. Så det är intressant.

00:16:21   Christopher Svensson: Ja, bra fråga.

Q6 — De korta positionerna på Comex

00:16:21   Christopher Svensson: Nu är vi ändå inne lite på Comex, och vi har faktiskt en fråga från klubben om det också. Den brukar komma på varenda live, så det är en av de mer populära graferna som vi brukar posta: Comex-positionerna — de korta positionerna i silver. Hur ser det ut just nu?

00:16:48   Eric Strand: Återigen är det ett problem som har funnits länge: man har nyttjat situationen. De stora affärsbankerna har gått korta i uppgångarna och köpt tillbaka i nedgångarna. Man ska veta att i alla nedgångar, när det säljs, finns det alltid en köpare. Så de har gått korta i uppgångarna när det har närmat sig en topp — eller när man har sett att man med så kallad spoofing kunnat knäcka priset under 200-dagarssnittet, fått ner priserna, köpt tillbaka och tjänat pengar många gånger om varje år.

00:17:16   Eric Strand: JP Morgan fick ganska stora böter för det här — 925 miljoner dollar, om jag kommer ihåg helt rätt — och några hamnade i fängelse. Man offrade några handlare — inte översta ledningen, men några handlare fick fängelse. Men det var ändå ett litet straff, om man säger så, för det handlar om marknadsmanipulation, och det är egentligen ett väldigt grovt brott. Men bankerna klarar sig. Det är inte bara i guld och silver de har gjort det, utan också inom elektricitet, valutor och räntor. Så bankerna har varit tuffa där.

00:17:53   Eric Strand: Men nu sitter de lite svårare. De försöker igen få ner priset, för många sitter underwater med orealiserade förluster i dagsläget. Så de har det svettigt. Och det tråkiga är att de har kunnat hålla på. Men det finns en liten positiv sak i det här: om de verkligen blir overrun, som man säger på engelska — att de inte klarar det, utan måste köpa tillbaka. Nu har de djupa fickor. Men om det är lite svagare spelare — det ser ut som att JP Morgan, som är den starkaste, inte är med, utan lite svagare spelare. Man ser att Bank of America, till exempel, sitter med korta positioner. De är inte så duktiga på det här spelet, så de kan bli overrun, och då tvingas de plötsligt köpa tillbaka. De kan inte fortsätta gå mer korta. Och då kommer vi få en kraftig prisexplosion.

00:18:42   Eric Strand: Så korta positioner är inte bara något negativt — de är också raketbränsle för uppgångar, särskilt om de tvingas ur: en riktig short squeeze. Det är det positiva i situationen. Sen är det tråkigt att de, så länge det går, försöker öka sina korta positioner för att begränsa prisuppgången. Men som sagt: det skapar mer utrymme för stora uppgångar.

00:19:09   Christopher Svensson: Vilken prisnivå på silver tror du behövs för att knäcka dem? Nu kan man väl se det som att det ligger en våt filt över priset.

00:19:13   Eric Strand: Ja. Samtidigt har vi gått ganska långt nu. Det var inte länge sedan man fick säga: nej, men priset kommer gå över 20. Och så sa alla på X och Twitter, som var lite emot vårt tänkande: nej, det ska under 20, jag köper inte, det ska ner till 17, och så vidare. Nu känns det som ganska länge sedan vi var där. Vi har stabiliserats runt 31–33. Det är två viktiga nivåer, och sen 35. Efter 35 tror jag att de får det riktigt svettigt. Men det är alltid lite som på ett kasino: man kan överleva så länge man kan dubbla, då har man en chans att komma ur utan förlust. Men den dagen man inte kan dubbla längre, då smäller det.

00:20:01   Christopher Svensson: Då smäller det.

Q7 — Saknas det guld i Fort Knox?

00:20:07   Christopher Svensson: Vi fortsätter och tar nästa fråga. Mikael Kling har frågat om det saknas guld i Fort Knox. Vi var inne lite på det, och det vet vi inte riktigt än, eftersom de håller på att göra en audit. Jag kan uppmana till att gå tillbaka och kolla på reprisen sen. Men har du något mer att kommentera kring Fort Knox? Det känns som att vi avhandlade den.

00:20:30   Eric Strand: Ja, det har vi gjort. Men man får inte glömma det intressanta: USA hade 16 000 ton guld sammanlagt efter världskrigen, eftersom man hade vunnit alla krig och tagit allt. Men sen tryckte man så mycket pengar att Tyskland och särskilt Frankrike — som såg att USA tryckte dollar — ville få betalt i guld. Och på tre korta år halverades USA:s guldreserv, från 16 000 ton till 8 100 och någonting ton. Och sedan 1971 har man redovisat samma siffra hela tiden. Det är en ganska lång period.

00:21:07   Eric Strand: Och man kan se på Riksbanken, vår centralbank. Den hade 185 ton guld, och sen tyckte man i början av 2000-talet att man inte behövde guldreserven. Så man började sälja av, och tänkte sälja av i tre steg om 60 ton. Man sålde 60 ton, från 185 till 125 — som är dagens nivå för den svenska guldreserven. Sen slutade man sälja guldreserven, och det var tur, för det var ingen bra idé att sälja runt 2004.

00:21:45   Christopher Svensson: Ja. Det är lite det sista försvaret man har.

00:21:45   Eric Strand: Ja. Absolut viktigt för förtroendet för valutan. Valutor är värda det som står på dem, så det är viktigt att förtroendet hålls uppe, och då är guldreserven enormt viktig. Det ser vi på USA: med den guldreserv som USA redovisar — och Tyskland — är guldet 77 % av deras valutareserver. Och i Sverige är det kanske 17 % i dag. Så det är viktigt för länderna.

Q8 — Kan London inte leverera det fysiska guld man har lovat?

00:22:19   Christopher Svensson: Vi fortsätter lite på det spåret. Det har kommit frågor från både Mikotub och Tommy Ålund gällande England: är det så att man i England inte kan leverera det guld man har lovat via avtalen, när investerare kräver fysiskt guld? Och hur tänker ni kring bristen på fysiskt guld i London och fördröjningen av leveranser?

00:22:40   Eric Strand: Det var lite det vi var inne på: den här förflyttningen av metaller från Europa till USA visar på bristerna — att man inte klarar av det. Man kan inte säga att det är en fysisk brist världsmässigt, men det blir en brist i London. Och då blir det lite som när vattnet försvinner: då ser man vem som har simmat naken. Det är lite en sådan situation, och det är ganska nyttigt, för de har levt som att de kan göra lite vad som helst. Så vi ser det som positivt att det här händer.

00:23:12   Eric Strand: Och man ska veta att vi har haft lite debakel tidigare på Londons råvarubörser — med nickel och så vidare. Så de kan få fler problem, och det tycker vi är positivt, för som sagt: det avslöjar om de gör något som de inte borde göra. Men det gäller egentligen allt — även våra bankkonton. Det finns bara 10 % av pengarna vi ser på våra bankkonton. Om vi alla går ut och vill ta ut våra pengar, finns de inte. Där är det mycket mer extremt. Men även här är det lite positivt att de får mer ögon på sig, tycker jag.

00:23:56   Christopher Svensson: Ja, det är väl på ett sätt lite som att återuppleva historien, när fransmännen ville ha hem sitt guld.

00:24:01   Eric Strand: Ja, det gör det. Och vi ser fler och fler länder som har velat ta hem sitt guld. Tyskland har tagit hem jättemycket guld, och fler länder — Holland också — från USA, av olika anledningar. Förr i tiden var man verkligen rädd för Ryssland, för många år sedan, och då flyttade man guldet till USA. Sverige har också mycket guld inte bara hemma, utan i England och även i USA — så att det var skyddat i ett annat land än det egna, om landet skulle bli ockuperat, så att man hade en skuggregering med tillgång till tillgångar. Men det verkar inte som att de europeiska länderna är så rädda för det nu, för de plockar hem sina guldreserver.

Q9 — Hur påverkar Kina efterfrågan på silver?

00:24:48   Christopher Svensson: Vi går vidare. Det kommer in en hel del frågor här, så det är bara att fortsätta. Jag fick också en ping om att vi är 200 personer inne och kollar, så det är väldigt, väldigt kul. Det är ett rekord.

00:24:57   Eric Strand: Härligt. Det växer för varje gång, så det är väldigt skoj.

00:25:01   Christopher Svensson: Nu får det inte bli fler, för jag gissade på 200.

00:25:04   Eric Strand: Jag gissar på 300. Jag hoppas att det kommer dit.

00:25:09   Christopher Svensson: Då ska vi se. Hur påverkar Kina efterfrågan på silver, och hur reflekteras det i priset, undrar också Tommy.

00:25:17   Eric Strand: Kina är det land som verkligen har vuxit industriellt de senaste 20–30 åren. Det är där tillväxten i världsekonomin på något sätt har skett. Så det påverkar väldigt mycket. Och Kina elektrifierar mycket — mycket solceller. Det som är intressant med solceller är att de tidigare använde ganska mycket silver, och sen har man kunnat minska mängden silver under många år, när tekniken har blivit bättre. Men i de två senaste generationerna börjar man använda mer silver igen, för att det är så viktigt att få ut så mycket som möjligt. Så det är en stor efterfrågan som kommer från solenergin, och där är Kina väldigt stort. Men sen används silver, som sagt, i mycket annat. Eftersom de tillverkar så mycket, konsumerar Kina mycket silver.

Q10 — Faller råvarupriserna om USA får tillgång till Ukrainas mineraler?

00:26:20   Christopher Svensson: Finns det en risk att råvarupriserna faller om USA får tillgång till mineralerna i Ukraina? Guld och silver sjönk kraftigt förra veckan, när avtalet var nära att genomföras. Fanns det ett samband, undrar A. Lindgren.

00:26:36   Eric Strand: Om man tittar på det så här: jag tolkar det som att Trump är intresserad av Mexiko, Kanada, Grönland och Ukraina för att han förstår hur viktiga metallerna är. Hela freden handlar plötsligt om metaller. Men ändå är det ingen som förstår hur viktigt det är att investera i metaller. Världsledarna ser att det är den viktigaste frågan. Så det är lite förvånande för mig att inte större institutionella investerare förstår att det är här det finns mycket.

00:27:13   Eric Strand: Tittar man på Ukraina och tillgångarna där, är det inte så enkelt som att det finns mycket i marken som vi kan göra något med. Det krävs väldigt mycket för att börja utvinna något. Dels krävs det mycket kostnader, dels tar det väldigt lång tid — det kanske tar tio år innan man kan få fram något. Och sen krävs det också väldigt mycket vägar och infrastruktur. Så det räcker inte att säga att det finns väldigt mycket. Det måste bli kostnadseffektivt att utvinna det, och det är väldigt få som vill ta på sig kostnaderna för att utvinna något som inte har en hög koncentration. Det handlar inte bara om mängden.

00:27:55   Eric Strand: Så det tror jag inte. Det är snarare så att USA känner sig väldigt beroende i den här frågan, och väldigt svaga, och vill ha mer. Och där ska man kanske tänka efter: vill de ha mer, borde vi alla vilja äga lite mer aktier i de bolag som utvinner. Så jag ser inte att utbudet skulle öka så mycket att det skulle påverka priserna negativt.

00:28:19   Christopher Svensson: Nej. Det här är väl egentligen bara en fortsättning på det spår vi har sett de senaste åren: Europa, USA och de flesta i världen har kommit med en Critical Raw Materials Act, eller någon motsvarighet, om hur man ska bli självförsörjande — som ett resultat av krig och deglobalisering. Man ser att vi är helt beroende av metallerna, och ingen vill vara beroende av andra länder.

00:28:39   Eric Strand: Ja. Europa behöver utvinna mycket mer, och Sverige och Finland är en del av den lösningen för att Europa ska bli mer självförsörjande. Men det kommer inte bli billigare att utvinna i Sverige än i andra länder. Så om det blir dyrare, trycker det snarare upp priserna — om man ska utvinna i dyrare länder — än trycker ner dem.

00:29:05   Eric Strand: Och man ska veta att de stora bolagen tidigare var väldigt ivriga att hitta nya platser och starta nya projekt för utvinning. Men det har man inte gjort alls de senaste tio åren. Även om priserna har gått upp, har man köpt upp redan producerande bolag, och det ökar inte utvinningen. Så troligen kommer vi se en kraftig squeeze innan vi ser något som liknar ett ökat utbud. Men det är klart, någon gång i framtiden kan vi väl komma dit också.

Q11 — Kommer AuAg att finnas på Threads och Bluesky?

00:29:44   Christopher Svensson: Vi går vidare. Här kommer en lite annorlunda fråga från Andreas Lindholm: han frågar om vi kommer vara aktiva på Threads framöver, då många har hoppat av X. Och det är faktiskt något vi diskuterar. Vi kollar hela tiden på var — det viktigaste för oss är att finnas där ni finns, alla som investerar och vill lära sig mer. Vi har sett att X har förändrats en hel del, och vi utvärderar kontinuerligt våra kanaler. Vi kollar även på Bluesky och andra plattformar där vi kan tänkas vara aktiva. Vi är inte aktiva på Threads i dag, men det är bra att ni säger till och önskar, för då vet vi.

00:30:23   Eric Strand: Men jag tycker att det du sa till mig en gång, för några år sedan, Christopher — att vi är på plattformarna, men haken är att de äger det som finns runtomkring och styr. Man vet inte vad som händer längre fram, eller om de ändrar något. Och det är därför det känns så häftigt med klubben.

00:30:40   Christopher Svensson: Ja, verkligen. Där blir det så mycket bättre.

00:30:46   Eric Strand: Så jag rekommenderar att vara med i klubben, och att rekommendera vänner att gå med, även om det kanske är svårt att komma in på Discord första gången. För mig var det nytt också. För många är det väldigt bekant, men när man väl är inne är det riktigt bra och inte svårt att använda. Så se till att ta med några kompisar in. För det är egentligen den optimala plattformen, där det är mycket lättare att svara, och det känns mycket mer seriöst. Vi svarar gärna på andra plattformar också, men det blir svårt — och det är svårt att vara på 15 plattformar.

00:31:22   Christopher Svensson: Ja. Så i klubben vill vi verkligen kunna serva alla frågor, så att man känner att man får svar ganska snabbt. Vi prioriterar klubben, för det är ett forum där vi har väldigt mycket engagemang, och det är något vi själva kan kontrollera. Så jag uppmanar verkligen alla att gå in på hemsidan. Där finns mer info under Utforska, högst upp. Där finns AuAg Club, och det finns instruktioner om hur man går med. Så kika gärna på det.

Q12 — Hur fördelar ni mellan guld och silver?

00:31:54   Christopher Svensson: Vi hoppar tillbaka in i frågorna. Här fick vi snabbt en röst till från Ingvar för Threads och Bluesky; han tycker att det är bra ställen. Vi ska kika på dem, så får vi se om vi hinner komma igång snart. Då kör vi med Torbjörns fråga: hur är ni själva positionerade i procent vad gäller förhållandet mellan guld och silver? Är det något ni ändrar ofta, eller ligger förhållandet stabilt?

00:32:27   Eric Strand: Om jag ska förstå frågan: är det utifrån en enskild fond — om vi tar Silver Bullet eller Gold Rush? Vi kan börja där och prata lite runt området. Jag tror att det är en bra fråga.

00:32:39   Eric Strand: Det vi vill skapa med fonderna är en smidig exponering mot en sektor. Vi vill vara så transparenta som möjligt, ha alla innehav på hemsidan och vara så lite av en black box som möjligt. Så vi tradar inte in och ur marknaden, in och ur bolagen, eller in och ur guld och silver. Det är ganska enkelt. I Silver Bullet vill vi ha bolag som utvinner en så stor andel silver som möjligt. Nu är andelen lite låg i procent, beroende på guldpriset. Väldigt sällan är fyndigheter 100 % silver eller 100 % guld; oftast får man upp både guld, silver och koppar. Och procenten blir lite beroende på priset, för man tittar på intäkterna. Då blir det ibland mer guld, eftersom guldpriset har gått så mycket starkare. Men det är ändå relationen mellan bolagen som är viktig för oss.

00:33:44   Eric Strand: Och vi har ett bolag som vi har fått vikta ner — vi har inte viktat ner det helt och hållet: Fortuna, som hette Fortuna Silver. Det var ett ganska fokuserat silverbolag, som köpte upp ett guldbolag för att de tyckte att det var bra. Då fick vi vikta ner dem och halvera innehavet, och vi kommer kanske skala ner det ännu mer successivt, för det är inte ett bolag som passar in i Silver Bullet som det gjorde förut.

00:34:07   Eric Strand: Sen är det svårt. Vi har det inte så lätt i Silver Bullet. Vi äger i princip de bolag vi vill äga. Det kommer några små, kanske renare silverbolag, men de är så små att vi inte kan handla dem — vi har blivit ganska stora i marknaden redan. Så där gör vi så gott vi kan för att ha så hög silverexponering som möjligt, och samtidigt rätt jurisdiktioner där bolagen utvinner silver. I Gold Rush har vi de bolag vi har, som är lite större bolag, och vi försöker återigen ha hyfsat rätt jurisdiktioner för utvinningen. Men vi ökar eller minskar inte guld- och silverexponeringen i själva fonden.

00:34:46   Christopher Svensson: Och för att borra lite mer i frågan — "hur är ni själva positionerade i procent" — kan man också syfta på hur vi investerar privat, tänker jag. Jag kan tala för mig själv, och min regel — jag kan inte tvinga på den på alla här — är att vara 100 % investerad i fonderna. Jag har någon form av gammal tjänstepension från ett tidigare jobb, där jag inte kan välja Silver Bullet eller någon av våra fonder, och jag hoppas att de ändrar fondutbudet på den plattformen, eller hos det pensionsförsäkringsbolaget. Men där jag har möjlighet äger jag 100 % AuAg-fonder. Silver Bullet var vår första fond, flaggskeppsfonden, så jag är väldigt tung i Silver Bullet, men jag äger såklart de andra fonderna också.

00:35:40   Eric Strand: Och jag kan egentligen bara instämma. När man jobbar med det har vi också regler för vad vi får köpa, så det är inte aktuellt att gå in och ut i massa andra grejer. Och när man håller ögonen på en sektor känns det också väldigt motiverande att vara tung i det man jobbar med.

00:35:56   Christopher Svensson: Ja. Och när det gäller guld och silver, om man ska jämföra de två tillgångsslagen, är det såklart bra att äga båda. Guld är lite mer stabilt, så det handlar nog om var man vill vara på riskskalan. Där pratar vi också om Gold Rush och Silver Bullet: Gold Rush är en mer försiktig version av Silver Bullet. Vill man få ner volatiliteten i portföljen lite, kan man vikta upp Gold Rush, och vill man att det ska svänga mer, både upp och ner, är det Silver Bullet.

00:36:22   Eric Strand: Man kan säga att Silver Bullet är ganska given som längst ut på skalan av de fonder som finns i Europa, eller kanske världen. Det känns väldigt tydligt och enkelt. Och med Gold Rush har vi, tycker jag, fått till en väldigt defensiv fond. Jag ska inte säga att den liknar råvaran guld, men den går mer åt det hållet. Och den som vill vara mittemellan — där är många av våra peers, som man säger lite vackrare på engelska än "konkurrenter", de som också jobbar i marknaden. Med en kombination av de två fonderna kan man också vara mittemellan.

00:37:00   Eric Strand: Men man ska säga att Gold Rush, med 40 % royalty- och streamingbolag — medan andra guldgruvbolagsfonder kanske bara har 20 % — får en bra defensiv karaktär. Samtidigt har vi viktat ner Barrick och Newmont jämfört med marknadsvikten, vilket gör att vi också kan överprestera ett guldgruvbolagsindex eller våra peers med Gold Rush. Så där har Gold Rush en intressant konstruktion.

Q13 — Hur korrelerar guld- och silverpriset med gruvbolagen och fonderna?

00:37:27   Christopher Svensson: Grymt. Där fick vi svar på lite. Vi går vidare med Mikotubs fråga: hur korrelerar priset på guld och silver med gruvbolagens aktiekurser, och med fonderna?

00:37:46   Eric Strand: Självklart finns det en tydlig korrelation. Samtidigt finns det många faktorer som spelar in. Ett bolag är en aktie, så det påverkas också av aktiemarknaden på ett helt annat sätt. Och sen är det marginalförändringarna i bolagen som oftast är anledningen till rörelserna. Vi brukar förenklat säga att det blir någon form av hävstång på guldpriset, eftersom bolagen har en fast kostnad i botten, och sen har de guld- eller silverpriset ovanpå. Ökar guld- eller silverpriset med, säg, 10 %, påverkar det mer — men det fungerar åt båda hållen. Så där finns en form av hävstångseffekt.

00:38:33   Eric Strand: Sen blir det mycket mer komplicerat, i ett bolag som har intäkterna i dollar — guld i dollar — men kanske kostnaderna i en lokal valuta, och energikostnaderna i dollar. Och som sagt, man är mer beroende av den vanliga aktiemarknaden. Men det viktiga är kanske: vad är korrelationen mot den vanliga börsen? Tittar man på guld ligger den faktiskt väldigt vackert nära noll, vilket är optimalt i en portfölj. Men även Silver Bullet ligger runt 0,2, vilket också är väldigt lågt. Jag brukar säga att allt under 0,3 är riktigt bra att addera till en vanlig aktieportfölj — fonder eller tillgångsslag med en korrelation från 0,3 till minus 0,3, åt båda hållen. Man vill inte vara på minus 1, för då tar det ut exakt rörelserna, och det blir bara dyrt. Men runt noll, plus minus 0,3, är bra. Och där kommer Silver Bullet fortfarande in, även om det är aktier i fonden, jämfört med själva råvaran.

00:39:44   Christopher Svensson: Kul. Och det jag tycker är häftigt med det är att om du adderar Silver Bullet, till exempel, som har låg korrelation, till en annan fond i riskklass sex eller en högvolatil fond — kanske en techfond — så sänker du totalrisken i portföljen genom diversifieringen.

00:39:57   Eric Strand: Ja. Den passar perfekt med en techfond, en fastighetsfond, en läkemedelsfond — alla de bitarna. Så det är ett riktigt bra verktyg i en portfölj.

00:40:11   Christopher Svensson: Ja. Vi har börjat prata om det mer på hemsidan också, och det pratar vi också mycket om, du och jag, Eric — hur man bygger smarta och bra portföljer. Och lite spännande också, som inte bara är döda och tråkiga.

00:40:19   Eric Strand: Nej, det är roligare. Vem vill ha det? Med flera olika spännande delar, med rätt konstruktion, kan man fortfarande få en väldigt fin kurva. Så det är nörderi, men det är kul.

Q14 — Höjdpunkter från rapportsäsongen

00:40:32   Christopher Svensson: Vi hoppar in i chatten här igen, och ska vi se: Katarina Sondah skriver att många av bolagen nyligen har rapporterat. Kan ni dela några höjdpunkter, och vilka bolag som känns lite extra bra?

00:40:50   Eric Strand: Vilka bolag som är extra intressanta, och höjdpunkter från rapportsäsongen. Bolagen rapporterar stora förändringar i vinsten. Jag är lite förvånad, återigen, över att det inte återspeglas mer i uppgångar i kurserna. Men samtidigt har det hänt så mycket kring Trump, så det är väldigt svårt att titta på de här rapporterna och att de verkligen får ut sitt värde. Det är så mycket stora saker som flyger där uppe — tullar och krig och hit och dit. Det är mycket osäkerhet, och det förstör lite av att titta på siffrorna. Och samtidigt är inte de stora köparna där. Det är lite synd kortsiktigt, men samtidigt är det bränslet för när de väl börjar bli intresserade och ser hur bra resultaten är. Då kommer det bli riktig fart. Så det är lite både och, skulle jag säga.

00:41:44   Eric Strand: Men rapporterna ser bra ut, med tanke på det vi har pratat om: förändringen av marginalerna. När vi hade den höga inflationen steg kostnaderna för utvinningen — vi har fortfarande inflation i systemet — vilket gjorde att bolagen inte gick upp. De har gått ganska bra det senaste året, som Silver Bullet. Men det är nu man ser skillnaden, när kostnaderna för utvinningen har stannat av och råvarupriserna fortsätter uppåt. Så det blir en liten eftersläpning.

00:42:13   Eric Strand: Och det är väl den här andra chansen som vi brukar prata om: även om vi tror att guld kommer fortsätta ganska mycket uppåt, blir det en liten andra chans i att bolagen kanske inte har gått upp så mycket som de skulle kunna. Det betyder att det finns en bra möjlighet kvar för de som inte har hunnit. Jag vet att många av er där ute har maxat i fonderna, men de som inte har gjort det har möjligheterna kvar. Så någonstans är det något positivt i det.

Q15 — CPM Group, och kan fonderna investera direkt i råvarorna?

00:42:42   Christopher Svensson: Verkligen. Här har vi en fråga från Ola som jag inte riktigt förstår, men jag läser den ändå, så får du förtydliga den, Ola: "Har ni en helt annan åsikt, och vad tänker ni kring CPM Group?" Jag vet inte om det är något du känner till, Eric?

00:43:01   Eric Strand: Nej.

00:43:01   Christopher Svensson: Vi skippar den — du får återkomma, Ola. Det är inget namn som låter bekant. "Har ni möjlighet att investera direkt i råvarorna också, i fonderna?" En bra fråga, från Patrik.

00:43:13   Eric Strand: Här ska man veta att våra fonder är UCITS-fonder, och det är de fonder i Europa som är mest reglerade, för att skydda investerarna. Det är grunden till det som heter UCITS-fonder. Det är ett väldigt strängt regelverk för att man ska kunna erbjuda dem till mindre investerare, och det gör att man inte får göra vad som helst. Det finns många regler för hur mycket man får äga i ett enskilt bolag, och massa små sidoregler. Och en fond som bara ska innehålla råvaror måste innehålla minst fem likaviktade råvaror. Så man kan inte göra en vanlig UCITS-fond med en enda råvara.

00:44:10   Eric Strand: I Precious Green har vi råvarorna till en ganska stor del — guld, silver, platina och palladium, med fokus på guld. Så där har vi maxat vad vi kan göra. Annars måste man gå till så kallade ETC:er — exchange traded commodities — men de är inte riktiga UCITS-fonder på det sättet. Så där finns det en begränsning, och det är en av anledningarna till att vi behöver fokusera på bolagen. Det är det sättet vi kan skapa en UCITS-fond som vi får erbjuda till marknaden.

00:44:41   Christopher Svensson: Så i Precious Green har vi det. I Silver Bullet har vi också lite — vi kan ha lite, men inte hur mycket som helst.

00:44:51   Eric Strand: I dag har vi ökat lite. Vi kan ligga mellan 2 och 10 %, och vi ligger på 5–6 % i den fysiska råvaran silver i Silver Bullet. Det är inte jättemycket, men det är ändå något. Och betydligt mer i Precious Green.

00:45:06   Christopher Svensson: Ja, i Precious Green är vi uppe i 40 % rena råvaror — alltså inte bolag.

00:45:10   Eric Strand: Men det är ungefär där man kan ligga; sen går det inte längre i en UCITS-fond. Då får man skapa andra fondstrukturer. Men det som skyddar i en UCITS-fond är att alla aktörer kan försvinna, men tillgångarna tillhör alltid andelsägarna. Det spelar ingen roll om det är AuAg, vårt fondbolag som administrerar, eller SEB, som är förvaringsinstitut. Även SEB kan gå omkull, men tillgångarna som ligger hos förvaringsinstitutet — som inte ens vi kan nå — tillhör inte SEB:s tillgångar. Så även om SEB skulle gå i konkurs, tillhör de andelsägarna. Sen kan bolagen i portföljen röra sig upp och ner, men tillgångarna är alltid skyddade. Och det är en stor styrka, särskilt i vårt finansiella system. Men då finns det regler, och man kan inte göra vad som helst.

Q16 — När började du investera i silver, Eric?

00:46:08   Christopher Svensson: Här kom en fråga från Hans: "Eric, vilket år började du investera i fysiskt silver?"

00:46:15   Eric Strand: Jag vill backa klockan lite. För mig var det aktier jag började med, på 90-talet. Och sen, kring 2000, blev jag väldigt intresserad av hedgefonder. 2003 började jag bli intresserad av ETF-marknaden, som har blivit ganska stor nu — men det är ändå 22 år sedan jag började med det. Och 2005, skulle jag säga, kom mitt stora uppvaknande: jag började förstå vad pengar är och hur de blir till. Det är också 20 år sedan nu.

00:46:45   Eric Strand: Och sen small det, när hela finanskrisen kom och fler började tänka på vad pengar är, hur de blir till, och vad motpartsrisk är. När man inser att guld och silver är det enda som inte har någon motpartsrisk, då växte intresset kraftigt. Jag hade då börjat göra några fondkoncept — fonder i fonder, riskstyrda med bara ETF:er, alltså det som fondrobotarna gör i dag. Det gjorde jag 2012 för första gången; det är också 13 år sedan. Men då fanns hela tiden drömmen om att kunna göra fonder som riktade sig mot ädelmetaller, guld och silver. Och till slut blev det en fond, 2019 — AuAg, vårt eget varumärke. Så där är resan. Ungefär 20 år sedan, alltså.

00:47:35   Christopher Svensson: Ja. Jag har inte hållit på riktigt lika länge med silver, men snart.

Q17 — Kommer AuAg-fonderna till PPM?

00:47:43   Christopher Svensson: Här kommer en bra fråga från Andreas: finns det på horisonten att vi har fonderna på PPM?

00:47:55   Eric Strand: Jag har mejlat en hel del fram och tillbaka med de ansvariga på PPM. Det tråkiga med systemet är att de i dag bara gör upphandlingar. Man kan inte bara gå med eller komma in, utan de gör upphandlingar i olika grupper. Jag tror att den senaste var nordiska småbolag, om jag kommer ihåg rätt. Och det är inte förrän de gör en upphandling av råvarufonder som vi kan ansöka och vara med i den upphandlingen. Så vi kan inte göra något. Och fram tills de har gjort den upphandlingen är de befintliga fonderna kvar. De behöver inte göra något — de blir inte konkurrensutsatta.

00:48:44   Eric Strand: Så hela Fondtorgsnämnden måste gå igenom alla olika sektorer tills de kommer dit, och då kan vi vara med i upphandlingen. Och då hoppas jag att vi tar en plats. Men jag har också fått som svar att de kanske inte ska göra någon upphandling av råvarusektorn, utan smalna ner utbudet till nästan ingenting. Och det är det som är tragiskt här. Hela systemet byggdes på valfrihet, för mig. Och det hade inte varit så svårt att ha kontroll på dem som förstörde systemet — fonder som var registrerade inom EU, men i länder som inte hade kontroll. Det hade varit bättre om man på den tiden hade haft lite ögon på dem med konstiga registreringar, tagit bort dem och låtit det viktiga i PPM, valfriheten, vara kvar.

00:49:35   Eric Strand: Nu ser man att de är på väg att dra ner, och dra ner, och dra ner, och till slut kanske det bara är 30 fonder — storbanksfonder, globala, indexnära. Och då är det meningslöst, som jag ser det, utifrån valfriheten för medborgarna. Men det är dit vi är på väg. Vi hoppas att det blir en upphandling för råvarusektorn, och att vi då kan ta en plats. Men det enda tips vi kan ge nu är att äga lite mer svenska eller globala aktier i PPM-systemet, så att man kan äga lite fler nischade fonder i sina portföljer hos Avanza, Nordnet, Save by Nordnet eller var man nu har sina andra fonder. Så man får skruva det lite på det sättet, tills vi är med. Men vi för en dialog med dem och ställer frågor, och de är ofta snälla och svarar, men de är inte särskilt tydliga med när det ska ske.

00:50:28   Christopher Svensson: Nej. Eller om det ska ske.

00:50:32   Eric Strand: Nej. Så de är snälla, men det hjälper inte.

Q18 — Hur ser marknaden för platina ut?

00:50:37   Christopher Svensson: Vi hoppar in och tar en fråga från AuAg Club här: marknaden för platina — hur ser den ut, och hur kan man tänka sig prisutvecklingen framåt? Den är från Ina.

00:50:51   Eric Strand: Man kan säga att platina och palladium har hamnat lite i skymundan på sistone, särskilt palladium, som har tappat mycket från tidigare toppar. Så det är väldigt intressant hur de ska komma tillbaka. De har väl haft sin nedgång, och kanske kommer de växa. De byggde mycket på katalysatorn, som kanske är det som har gjort mest för att vi ska ha ren luft genom tiderna. Den kom som lag 1989, och tog bort över 95 % av de dåliga utsläppen — annars hade alla hus varit svarta nu. Och det var platina och palladium som gjorde den uppfinningen, för en bättre luft, möjlig.

00:51:35   Eric Strand: Med elbilar behövs ingen katalysator på det sättet, och det har varit ganska negativt för platina och palladium. Men nu börjar det skifta tillbaka lite, så frågan är om det inte finns ganska mycket opportunity där. Sen har det också varit en svår marknad i de metallerna, där Ryssland är en stor faktor. Och det är inte så att västvärlden inte har använt ryska metaller, som man kanske har förespeglat. För alla metaller behövs, och världen är helt beroende även av ryska metaller.

00:52:10   Eric Strand: Det jag själv inte förstod i början är att det man har velat är att vi ska tro att man inte använder dem — men egentligen ville man att Ryssland inte ska få så mycket betalt för sina metaller. Man ville försöka straffa den ryska ekonomin. Det har gjort att Ryssland har fått sälja olja och metaller till Indien eller Saudiarabien med kanske 30 % rabatt, eller mer, vilket har varit väldigt bra för de länderna. Och sen har de här metallerna, eller oljan, tagit sig tillbaka in i västvärlden. Så det är många som har gjort ett bra arbitrage på det här. Och västvärlden har kanske varit nöjd med att Ryssland har fått mindre betalt och straffats på det sättet. Men utan metallerna går det inte att bygga några flygplan, eller något annat.

00:53:07   Eric Strand: Det man skulle kunna spekulera i, som kanske är intressant, är om bensin- och dieselbilar kommer tillbaka. Om de gör det, skulle det driva något. Och platina och palladium används, precis som guld och silver, till väldigt, väldigt mycket. Men någonstans blev det en produktion som mättade en viss marknad, och sen blev elbilarna väldigt stora, och det var väl negativt för dem. Men det borde vara intaget nu, så absolut finns det potential. Men de har vissa svårigheter, för de har anpassat sig till en viss marknad, och när efterfrågan ändras tar det ett tag innan bolag och allt ställs om — eller så har det funnits reserver och så vidare. Men intressant.

00:53:57   Christopher Svensson: Ja. De senaste åren, när det har varit en sådan grön hype, gick många av bilbolagen ut med en vision om att elektrifiera till 2035, eller vad det nu var. Men nu är det många som backar på det. Och då kommer efterfrågan på platina och palladium öka igen, för i katalysatorn måste de ha dem.

00:54:15   Eric Strand: Ja, det är de som gör katalysatorn möjlig.

Q19 — Kan produktionen av metaller öka inom Europa?

00:54:21   Christopher Svensson: Vi går vidare. Det öser in frågor, riktigt kul. Och Linus pingar att vi nu är 250 personer, så det är väldigt kul — på fyra olika plattformar. Det börjar närma sig min 300-gissning.

00:54:32   Eric Strand: Nu är det mittemellan.

00:54:36   Christopher Svensson: En till, och du vinner.

00:54:36   Eric Strand: En till, så vinner jag. Det känns riktigt bra.

00:54:41   Christopher Svensson: En till fråga från Ina: kan läget just nu i Europa, med den kommande upprustningen och förhoppningsvis återuppbyggnaden, göra tillgången på metaller ännu mer kritisk? Går det att öka produktionen inom Europa?

00:54:54   Eric Strand: Den första delen: absolut blir det mer kritiskt. Krig är fruktansvärt, men utifrån den här biten går det åt väldigt mycket metaller till vapenindustrin. Och det är likadant här: har man skjutit sin missil, lär man inte kunna ta tillbaka och återvinna den, för den är alltid utsplittrad överallt. Och det kommer finnas ett stort behov av att bygga upp igen. Man har använt mycket av de lager man har haft av vapen och ammunition. Man har försökt öka produktionen, men lagren har ändå minskat — man pratar om det även i USA. Så förutom det som behövs, även om vi får en fred nu — vilket vi hoppas på något sätt — kommer länderna vilja bygga upp sina lager.

00:55:59   Eric Strand: Sen har det kommit att EU ska öka. Sverige hade, vad jag vet, 1 % av BNP till försvaret. Med Nato skrev man på för 2 %, och nu pratar man om att man ska ha 3,5 %, och någon annan säger att det måste vara 5 %. Återigen: var ska de pengarna komma från? Jag tror inte att skattebetalarna vill höja skatten med 10 % för att täcka det. Men det är klart, EU har föreslagit att man ska göra något stort jättelån. Jag vet inte vem som lånar ut pengarna — det är väl någon sedelpress som ska låna ut pengarna och skjuta frågan framåt. För pengarna finns inte för att gå från 1 % till 5 % av BNP. Men om man gör det, ska det gå till att bygga fler flygplan, fler missiler och fler vapen. Det är metaller i alltihop.

00:56:45   Eric Strand: Och Sverige, eller Europa, måste utvinna mer, men det tar tid. Som sagt: Sverige och Finland är två länder som har en hel del metaller och mineraler. Europa är ganska fattigt. Vi ser lite kring Portugal och Spanien, och lite mer mot Rumänien och de länderna. Men i Centraleuropa är vi fattiga på tillgångar.

00:57:10   Christopher Svensson: Ja. Sverige kommer spela en avgörande roll i framtiden. Sen är frågan om det räcker — det gör det nog inte. Och det tar tid; ledtiderna kan vara 10, 15 eller 20 år. Och sen måste någon vara villig att investera pengarna innan man ser intäkter. Det är ganska lång tid att vänta på en intäkt.

00:57:36   Eric Strand: Men behovet kommer öka. Det kommer det göra.

Q20 — Diamantbolag i fonderna?

00:57:46   Christopher Svensson: Nu har vi fyra minuter tills klockan är åtta, så det gick snabbt. Men vi kommer fortsätta en halvtimme till efter åtta, och för första gången kommer vi då switcha till engelska, för vi har haft väldigt många förfrågningar från personer utanför Sverige som skulle vilja vara med i liven och ställa frågor. Så vi tänkte testa det. Häng gärna kvar. Vi kommer fortsätta besvara frågorna i chatten, men jag kommer försöka översätta dem. Men vi kör svenska i tre minuter till, så vi hinner med i alla fall en fråga till.

00:58:14   Christopher Svensson: Då ska vi se var jag var. En tittare undrar om diamantbolag. Det har vi inte med i fonderna — skulle det kunna vara en kul krydda?

00:58:23   Eric Strand: Det hade det säkert varit, men det är inte aktuellt. Vi tittar på det periodiska systemet, och vi har fokuserat och begränsat oss till metaller — inte bara guld och silver, men vi har ändå begränsat oss till metaller. Och diamanter är inte en metall; det är kol. Så det faller på det. Vi lämnar den där.

Q21 — En fond med hävstång?

00:58:52   Christopher Svensson: Säkert. Anders Bergman är modig. Han frågar: [frågan är svår att höra]

00:58:59   Eric Strand: Ja, det behöver man. Det hade varit något. Vi gillar idéer, och vi tar tacksamt emot dem, och tycker att det är kul att ni tänker på det. Vi gillar att skapa nytt. Ibland är vi kanske för tidiga för marknaden med vissa saker. Vi gillar att ligga före — vi följer inte någon, utan ligger i framkant. Så absolut: om vi kan hitta en marknad, och något som inte är en förlustaffär, är det intressant.

00:59:39   Christopher Svensson: Tills dess får du kanske lösa det själv. Silver Bullet är fortfarande den kanske mest volatila vanliga UCITS-fonden.

00:59:45   Eric Strand: Sen, för dem som jobbar med hävstång, är det fortfarande ingenting. Men jag brukar säga att man måste vara väldigt försiktig med hävstång. Vet man att man går ur alla positioner under dagen, kan man jobba med höga hävstänger. Men ligger man kvar länge, blir det sällan bra med hävstång — särskilt om man går över två gånger. Det lärde jag mig själv en gång för många, många, många år sedan. Och jag brukar säga att om man inte har gjort alla misstag, är man en risk. Så jag hoppas att ni har gjort många misstag — och ju tidigare man gör dem, desto bättre, brukar jag också säga. Så att man inte gör dem när det finns mer pengar att förlora.

01:00:22   Christopher Svensson: Men hävstång — spännande. Det är något jag också har bränt mig på, med hävstångsprodukter. Det gör väl alla en gång, om man är inne och pillar. Men i värsta fall får man göra det själv.

01:00:29   Eric Strand: Det går alltid att belåna, och dubbla mängden. Då blir det en hävstång. Så det går att lösa själv.

01:00:38   Christopher Svensson: Det är väl 70 % belåningsgrad på många plattformar.

01:00:38   Eric Strand: Ja. Men man kan ta det här superlånet — nej, det är inget vi kan rekommendera. Vi har inga rekommendationer här, utan det får man göra själv. Men allt går att göra själv.

Q22 — Hur går kopparpriset, och hur påverkar det fonderna?

01:00:49   Christopher Svensson: Vi fortsätter. Hur tror ni att kopparpriset går, och hur påverkar det fonderna? Nu blir det väl den absolut sista frågan — nu är klockan 59 — så vi kör den på svenska.

01:01:00   Eric Strand: Det går starkt. Det är momentum där, så det är väldigt positivt. Vi ser stora behov av koppar, och återigen få projekt som kommer live på marknaden. Och det intressanta kanske är att koppar och guld på något sätt följer varandra, medan koppar kommer i kapp. Så det finns en del utrymme att ta igen. Momentumet är där, men det finns fortfarande ganska mycket utrymme, så det är intressant. Och det är framför allt i Essential Metals som vi har mycket koppar. Så koppar gillar vi.

Övergång till engelska

01:01:32   Christopher Svensson: Ja. All right — och nu byter vi till engelska. Oj, herregud.

Sändningen fortsätter på engelska. Se det engelska avsnittet.

 

Part two — English segment, translated into Swedish

Inledning — vi byter till engelska

01:01:38   Christopher Svensson: Så resten av frågorna kommer vi svara på på engelska, och jag översätter dem allt eftersom. Men ni kan fortfarande ställa dem på svenska eller engelska, hur ni vill, på den plattform där ni tittar. Och välkomna, om vi har några engelskspråkiga lyssnare nu — och tack till de svenska lyssnarna, om ni lämnar oss.

01:02:02   Eric Strand: Tack så mycket för att ni var här. Men stanna gärna.

01:02:06   Christopher Svensson: Ja. Inspelningen kommer ut om några dagar, så om ni missade någon av frågorna, eller vill höra något av svaren igen, kan ni bara titta på den. Men vi fortsätter — vi har många frågor, och vi vill verkligen gå igenom alla. Så häng kvar.

Q1 — Vad blir silverpriset 2029?

01:02:24   Christopher Svensson: All right, det här är en rolig fråga. Napizia säger att vi är kända för att göra bra prognoser — så vad blir silverpriset 2029?

01:02:42   Eric Strand: Det är en svår fråga. Vem sa att vi är bra på det?

01:02:48   Christopher Svensson: Tydligen är vi bra på det.

01:02:53   Eric Strand: Normalt gillar vi inte prognoser, och den stora anledningen är att priset beror på hur mycket pengar de kommer trycka, och det är inget vi egentligen kan göra något åt. Men min gissning är att de kommer trycka mycket pengar. De har incitamenten att trycka mycket pengar. Frågan är bara hur mycket.

01:03:17   Eric Strand: Jag tror att vi kommer få se gold/silver-ration gå ner. Vi har legat mellan 80 och 90, eller upp till 100 till och med, ganska länge. Och i en riktig bullmarknad för ädelmetaller ser man normalt — i alla fall i de senaste — att den kommer ner till 30 till 1. Den naturliga förekomsten i jordskorpan är ungefär 16 till 1, så det kanske borde ha varit priset. Men det finns en premie på guld. Och faktiskt, om vi skulle få se en fysisk brist på silver, tror jag att vi kan komma ner till 10 till 1. Men det är i slutet av bullmarknaden.

01:03:58   Eric Strand: Men låt oss hålla oss till 30 till 1, eller 50 till 1, först. Vi har guld på nästan 3 000. Så 30 till 1 skulle ge 100 dollar i silver, och 60 till 1 skulle ge 50 dollar i silver. Så vi ser att vi kommer nå 50. Och jag tror att vi 2029 — det är nästan fyra år dit — kommer ha ett tresiffrigt silverpris. Det är säkert.

01:04:35   Christopher Svensson: Ja, säkert.

01:04:43   Eric Strand: Jag brukar säga att jag äter upp min hatt, för jag har ingen. Men återigen: det beror på hur mycket pengar de trycker, och jag tror att de kommer trycka mycket. Så att börja göra en prognos på om det blir 100 eller 200…

01:04:57   Eric Strand: Jag tror att med det penningtryckande vi har i dag — jag sa länge, när guld låg på 2 000, att allt under 3 000 var billigt. Och nu, med det penningtryckande vi har sett — vi ser M2 gå upp igen — tror jag faktiskt att guld under 4 000 är billigt. Det sa vi kanske redan förra året, och vi närmar oss de siffrorna.

01:05:30   Eric Strand: Och guld går normalt upp i genomsnitt ungefär 8–9 % per år. Det skulle bli 30 % på tre år, och 30 % från 3 000 är 3 900. Så om tre år kan vi redan vara där. Och med en gold/silver ratio som går ner: om guld är på 4 000, och ration kanske är runt 40, är det 100 igen. Så tresiffrigt, helt säkert. Tresiffrigt igen, helt säkert — jag sa "helt säkert" två gånger. Och guld under 4 000 är billigt. Det är två siffror vi har.

01:06:11   Christopher Svensson: Men vi gör också prognoser för varje år — en ettårig outlook. Vi brukar titta ett år framåt, för det är svårt nog. Men vi lägger mycket tid på både vår guld- och vår silver-outlook, som vi släppte i början av året. De finns på hemsidan, så om ni inte har tittat på dem, finns hela caset för de här metallerna där, och vad vi ser framför oss. Så läs dem gärna där, eller fråga oss, så skickar vi dem till er.

Q2 — Hur mycket guld finns det i världen?

01:06:44   Christopher Svensson: Vi fortsätter. All right: hur mycket guld finns det i världen? Den här är från Mikael. Vissa säger att det är 209 000 ton, och att hälften av det är smycken. Har du de siffrorna i huvudet?

01:07:05   Eric Strand: Nej. Jag är väldigt ofta på gold.org, som är riktigt bra, men att ha dem i huvudet — det har jag inte. Men jag skulle gissa att det stämmer. Ungefär 45–50 % av det brutna guldet går till smycken, i alla fall.

01:07:27   Eric Strand: Det som är intressant är skillnaden mellan guld och silver. Guld går mycket till smycken, men också till fysiska köp av mynt, till ETF:er, och till centralbankerna — de har varit de stora köparna de senaste 14 åren. Så det förändrar såklart. Men det som är intressant med guld är att allt guld som har brutits fortfarande finns, för ingen slänger guld. Det är för värdefullt. Och guld oxiderar inte eller förändras — guld är guld för alltid. Det gör guld väldigt intressant.

01:08:08   Eric Strand: Och det jag tycker är mest intressant är att ungefär 10 % av guldproduktionen går till högteknologi. Vår värld skulle inte fungera utan guld. Oavsett om det är för rymdresor eller datorer eller mobiltelefoner — man behöver guld. Bilar har också guld i sig. Det är inte så mycket, men ändå. Så 10 % av guldet går till industrin, för högteknologiska ändamål.

01:08:35   Eric Strand: Och där tycker jag att skillnaden mot silver är intressant. Där var det 45 %, men industrin efterfrågar mer och mer silver, så nu går 55 % av silvret till industrin och högteknologi. Och det är faktiskt därför vi gillar silver så mycket: det är den enda metallen på jorden som har den här dubbla efterfrågan — från investerare, som pengar eller valuta, och från industrin. Guld är 90 % investerare, om man räknar in centralbanker, mynt och så vidare. Koppar är 100 % industri — ingen investerare köper koppar som pengar eller som investering. Men silver är den enda metallen med nästan 50/50 i dubbel efterfrågan. Och det är det som gör att konkurrensen om silver kommer bli väldigt intensiv, när både industrin och investerarna konkurrerar om samma metall.

Q3 — När kan man köpa Gold Rush i Norge?

01:09:41   Christopher Svensson: Här är en fråga från Terje: när kan man köpa Gold Rush — AuAg Gold Rush, vår senaste fond — i Norge? Det är en jättebra fråga, för jag var faktiskt i kontakt med Nordnet i Norge i dag, och vi har pratat med Finansinspektionen. Passporteringen är klar; vi väntar bara på de sista bitarna nu.

01:10:04   Eric Strand: Vi har väntat i ungefär två månader. Vi tittar faktiskt på det varje dag. Man kan se det hos den svenska Finansinspektionen: det står att det första steget är klart, och normalt borde det ha varit klart. Så jag tittar typ fem gånger om dagen på hemsidan: när är de klara? För det borde vara klart. Så det är en väldigt bra fråga, och jag hoppas att vi kan säga det i morgon — eller att jag kan kolla i dag igen om de har uppdaterat, för det är verkligen nära.

01:10:31   Christopher Svensson: Och vi kommer såklart kommunicera det. Sen måste vi få in den på plattformen, och det tar några dagar till. Men det är väldigt nära.

01:10:43   Eric Strand: Och det som kanske är unikt: i fondbestämmelserna startades alla våra fonder med svenska kronor. Handelsvalutan ändrar egentligen inte avkastningen; det är bara en handelsvaluta för svenska investerare, och vi har euroklassen för internationella investerare. Men i Gold Rush tog vi faktiskt höjd för många valutor. Det skulle kosta oss mycket att ändra i de andra fonderna, men med Gold Rush-fonden, den senaste, tog vi höjd för det innan. Så när det gäller Norge kommer den faktiskt handlas i norska kronor.

01:11:28   Eric Strand: Det blir intressant att se om det gör det lättare att handla. Det ändrar inte avkastningen, upp eller ner, i norska kronor, men den kommer handlas i norska kronor i Norge. De andra tre finns i Norge och handlas i euro. Så det blir intressant att se om den blir riktigt populär av den anledningen. Då kan vi kanske ta kostnaderna för att få in de andra i norska kronor också. Men det är en kostnad att göra det, och det tar lite tid. Så det blir intressant att se hur marknaden i Norge reagerar på att den handlas i norska kronor. Men det är inte där än.

01:12:02   Christopher Svensson: Håll utkik på sociala medier. Vi brukar posta där så fort vi har nyheter om den här typen av saker. Så stay tuned — det här kommer hända vilken dag som helst. Och tack till det norska communityt, som växer. Riktigt bra.

Q4 — Går det att köpa AuAg-silvermyntet?

01:12:19   Christopher Svensson: All right. En annan fråga från Andreas, och den gäller vårt silvermynt: är det möjligt att köpa det? Det är faktiskt det vi har här på bilden, och vi har några här på kontoret också. Går det att köpa det, Eric?

01:12:34   Eric Strand: Nej. Inte för att vi inte vill, utan det är bara för komplicerat för oss att ha det som en affär. Och det är också väldigt dyrt — om vi bara skulle täcka kostnaderna, inte göra vinst — eftersom det var en väldigt liten upplaga. Det är bara 50 gjorda. Det finns några kvar, så vi kommer kanske ha någon tävling, så att det blir möjligt att vinna ett. Men att köpa det — i kronor eller euro är det ungefär 2 000 kronor, så det är mycket dyrare än silvervärdet, bara för designen. Och det är samma ställe som gjorde medaljerna åt det svenska kungahuset, så det har lagts ner mycket arbete på det. En väldigt dum idé — men de är väldigt speciella, och vi är väldigt stolta över dem. Det finns bara 50 i världen.

01:13:44   Christopher Svensson: Men vi får se. Det enklaste är att hålla utkik på sociala medier. Och kanske kan vi en dag — nu har vi klubben, så vi kanske kan börja göra mer.

01:13:51   Eric Strand: Och vi har väldigt bra kontakt med First Majestic, som har ett eget präglingsverk. Kanske kan vi göra mynten med dem — de kan hjälpa oss att göra det enklare, eller billigare, att producera.

01:14:00   Christopher Svensson: Ja, det vore coolt — och göra en ny upplaga en dag. Bra fråga.

01:14:05   Eric Strand: Väldigt bra. Och vi är fler nu, så vi kanske kan hantera något sådant.

Q5 — Är marknaden inte effektiv just nu?

01:14:11   Christopher Svensson: Bra idé. Nästa fråga, från Christina: ni säger att gruvbolagen har gjort vinster, men att det inte har återspeglats i aktiekurserna. Säger ni att marknaden inte är effektiv just nu?

01:14:33   Eric Strand: Jag skulle säga att den i alla fall inte är vaken. För det händer så mycket. Alla har bara köpt globala index, vilket betyder att man köper 10 amerikanska aktier, eftersom globala index är 73 % USA, och de 10 stora i USA är en så stor del av USA-delen. Så alla köper samma sak, och de aktierna går upp, och folk köper mer av samma, och det går upp. Nu har vi börjat se något hända där. Och sen har vi alla politiker som gör det ena och det andra. Så jag tror att gruvbolagen flyger under radarn.

01:15:15   Eric Strand: Och jag tror att det är en möjlighet för alla som inte har varit fullinvesterade. Jag är fullinvesterad —

01:15:23   Christopher Svensson: Samma här.

01:15:23   Eric Strand: — så det hjälper inte riktigt. Men ja: marknaden är normalt effektiv, men den är inte alltid så effektiv. När det gäller kapitalrotation skulle jag säga att marknaden ibland är ganska dum. Man får de här överköpta situationerna i vissa sektorer, som kommer återgå till medelvärdet. Så tidvis är den inte perfekt effektiv.

Q6 — Är det penningtryckandet som gör marknaden mindre effektiv?

01:15:59   Christopher Svensson: Ja. Och en till fråga på samma tema från Christina: beror det på mängden pengar som har tryckts, att marknaden blir mindre effektiv?

01:16:10   Eric Strand: Kanske delvis, för penningtryckandet har fått den breda aktiemarknaden att gå upp, upp, upp. Och när allt går upp har man egentligen ingen anledning att titta på sin portfölj och fråga: borde jag lägga till något med lägre korrelation? För alla tjänar pengar på något — bara ett globalt index. Så det finns ingen anledning att bygga en bra portfölj. Förr i tiden, med portföljteori, ville man konstruera en portfölj. Men under så många år har det tryckts så mycket pengar att allt går upp, och ingen har behövt tänka på portföljen. Och de kan backtesta och säga: det här är så bra.

01:16:52   Eric Strand: Så för att folk verkligen ska lära sig, eller respektera, att ha en bra portfölj, behöver vi kanske faktiskt en stor krasch, så att folk börjar tänka igen. För ingen har tänkt. Eller som någon sa: när alla tänker likadant, är det ingen som tänker. Alla gör samma sak, och det uppfyller sig självt. Det ser bra ut, och det fortsätter se bra ut, och det föder sig självt. Och jag tror att det här kommer bli väldigt, väldigt intressant. Av alla olika bubblor är det en bubbla, och jag tror att vi skrev om det i ett månadsbrev för några månader sedan.

01:17:31   Christopher Svensson: Ja. Indexen är verkligen uppblåsta.

01:17:39   Eric Strand: Ja, för att de föder sig själva. Och det är bra så länge de föder sig själva. Men när det vänder, kommer det föda åt andra hållet, och det har ingen riktigt levt igenom. Man måste gå tillbaka till den stora krisen i Japan. Där gick marknaden upp så mycket att bankerna var 70 % av index. Så i slutändan var alla rika, men alla ägde bara banker. Och sen kraschade det, och det kraschade riktigt illa. Men det har vi inte sett. Det finns så många investerare som inte har levt igenom en riktig förändring — en rotation av kapital. Så det är en bra fråga. Jag tror att det är bättre att göra något innan det händer.

Q7 — Vad krävs för att institutionerna ska rotera in i gruvsektorn?

01:18:28   Christopher Svensson: Och här har vi miljondollarfrågan. Anders frågar: "Vad krävs för att trigga en institutionell rotation ut ur S&P 500 och Nasdaq, in i gruvsektorn?" Det är det vi väntar på, på sätt och vis.

01:18:41   Eric Strand: Det är en stor fråga — när den kommer. Vi får se när det händer. Det enda problemet med de stora institutionella investerarna är att det inte är deras egna pengar. De gör ett jobb, och de vill inte vara annorlunda längre. Förr i tiden försökte de vara bättre än de andra. Nu vill de bara inte ha lägre avkastning än de andra, så de gör alla samma sak, och har ingen risk för jobbet. Så de har blivit väldigt passiva i sitt tänkande. Såklart finns det några som är aktiva.

01:19:21   Eric Strand: Men jag tror att det bara kan förändras åt andra hållet nu. Det är inte så att det inte händer alls. Det är bara som en snöboll som fortfarande är riktigt liten. Men den kommer rulla, och den kommer komma till råvarorna. Men kanske måste de bli skadade först.

01:19:44   Eric Strand: Det enda problemet är att varje gång det har börjat hända, har de tryckt mer pengar. Det är såklart bra för guldpriset, men man får inte kapitalrotationen — man får guldpriset att gå upp. Så det är inte dåligt för oss, men rotationen av kapital har inte börjat, även om man ser några smarta aktörer försöka. Men även de smarta har blivit skadade, på grund av det här matandet som vi aldrig har sett förut: de 10 stora bolagen i världen blir större och större, blir en större och större del av index, med mer pengar in i aktierna — särskilt amerikanska aktier. Så det är väldigt intressant. Jag tror att när rotationen händer — och 10 år efter det, när folk minns det — kommer det vara en stor sak i vår livstid.

Q8 — Har den gröna omställningen tappat fart?

01:20:42   Christopher Svensson: All right, vi har 10 minuter kvar, så fortsätt skicka frågor. Jag ska hoppa in på ett område där vi inte har fått så många frågor än, och det gäller den gröna omställningen, eller elektrifieringen. Sentimentet ändrades förra året, och sektorn har inte riktigt presterat. Har den gröna omställningen pausats? Vad säger du, Eric?

01:21:07   Eric Strand: Det är en svår fråga. Jag tror att det som är intressant är att Europa — Europa är ganska svagt nu, men jag tror ändå att de kommer hålla kursen när det gäller omställningen. Och jag tror att Kina gör det, för de fokuserar verkligen på sol och kärnkraft, och jag tror att de har mycket makt. USA kommer inte göra det — inte så länge republikanerna är där, eller Trump. Olja hit och dit, vi behöver olja, tillbaka till gamla grejer. Jag vet inte om det är det bästa. Och fracking tycker jag inte är riktigt bra, men det är vad det är.

01:22:04   Eric Strand: Men jag tror att kärnkraften också kommer hjälpa elektrifieringen. Vi såg det också som den gröna omställningen, men det vi faktiskt ser är mer en elektrifiering, och den kommer inte förändras. Man kan säga det ena eller andra om den gröna omställningen, men elektrifieringen är här för att stanna. Och det är faktiskt därför vi kallar det den tredje metallåldern. Första gången var med kniven, för många tusen år sedan. Sen kom industrialiseringen, industri 1.0 och 2.0. Men nu har vi industri 3.0 och 4.0: AI och datacenter, som behöver mycket koppar — elektrifiering.

01:22:50   Eric Strand: Så elektrifieringen, och koppar och silver och några andra sällsynta metaller, är så viktiga i elektrifieringen av världen. Och jag tror att vi kommer få mer. Världen växer genom mer energi — det kan man mäta. BNP, allt fungerar utifrån hur mycket energi vi kan skapa, och hur billigt. Så billig energi — det händer. Det blir intressant om vi får riktigt, riktigt billig energi, men det kommer göra att vi får ännu mer elektrifiering. Men man behöver också ett starkare elnät för att få all den elektrifieringen genom systemet. Så de måste uppgradera hela elnätet i USA, och man kommer behöva mycket koppar för att uppgradera det, så att det blir starkare och klarar all elektrifiering.

01:23:37   Eric Strand: Så jag fokuserar på temat elektrifiering. Det kommer bli en del grön omställning också, för ingen vill andas dålig luft — det vill man inte ha i lungorna. Så något är rätt där. Såklart har vissa saker kanske inte varit riktigt smarta. Men elektrifieringen finns där.

01:23:58   Christopher Svensson: En nyhet vi såg för några månader sedan var att man startar om kärnkraftverk för att driva AI-datacenter. Så AI kommer med största sannolikhet också kräva mycket energi i framtiden.

01:24:09   Eric Strand: Ja. Någon sa att 7 % av all koppar kommer gå bara till det.

01:24:14   Christopher Svensson: Det är galet, när man tänker på det. Det var faktiskt den sista frågan.

Avslutning

01:24:26   Christopher Svensson: Så jag tror att vi rundar av lite. Några sista ord, Eric?

01:24:33   Eric Strand: Nej. Riktigt bra att göra det på engelska också, tycker jag, och vi försöker göra det varje gång. Och vi kommer såklart tillbaka. Vi hoppas att alla kanaler kommer fungera med tekniken — det är inte lätt, vet jag.

01:24:44   Christopher Svensson: Vi lär oss varje gång.

01:24:49   Eric Strand: Ja, och jag hoppas att vi blir bättre. Vi får mer och mer erfarenhet, och vi gillar att få frågorna. Kul att träffa er här. Och en sak: särskilt om ni är i Sverige eller Skandinavien — i oktober blir det det stora gruveventet i Sverige, där vi hjälper till och är med som talare, tillsammans med några andra kända talare. Ni kommer höra mer om det. Den 8 och 9 oktober — skriv in det i kalendern.

01:25:22   Christopher Svensson: Nordic Funds & Mines heter det. Det blir i Stockholm, och det är en möjlighet att träffa oss. Vi kommer vara där. Eric kommer stå på scen, och hela AuAg-teamet kommer vara där.

01:25:33   Eric Strand: Så det är det jag vill säga. Vi träffas här i kameran — det är nästan live, vi får era frågor, och det är kul — men det är tillfället att träffa oss personligen, om ni inte stöter på oss på gatan.

01:25:48   Christopher Svensson: Ja. All right, tack så mycket för att ni tittade. Tack, och tills nästa gång.